Sömnproblemär jobbiga saker. Jag har lidit av det men fått ordning på det så pass att jag inte behöver hjälp med att sova längre. Men mina npfare har problem. Näst äldst är väl nästan som vilken tonåring som helst, vakne länge och aptrött när hon ska upp. Det tar för mig mellan 30 till 50 minuter varje morgon för att få upp henne så hon hinner med taxin till skolan. Sen har vi näst yngst, hon kan hoppa över att sova , det är inte alltid lätt. Sen kan hon ha många dagar med max 3 timmar sömn vilket innebär att hon blir lynnig och går ner sig helt. När dessa perioder ( som ÄR MÅNGA per år) kommer så går jag på knä. Får ofta höra att det är väl bara att sova, men hallå  har ni nån aning om vad som kan hända? Nä precis, här handlar det inte  bara om att hon är vaken utan vad hon också kan få för sig att göra. Om ni hade ett barn som inte bara äter en massa utan faktiskt också gör sig illa eller exprimenterar med farliga saker medans du sov , skulle du verkligen våga sova då?  Nä precis. Det händer att jag trots att jag jobbar natt är tvungen att hoppa över min egen sömn för att ha koll. Ofta kan jag få sova men inte när dessa perioder är, då får jag sova medans hon är i skolan. Lägger in lite fakta angående sömn för den som orkar läsa.

Sömnproblem är vanligt hos barn med adhd och kan försämra deras livskvalitet och de grundläggande symptomen. Det är fortfarande inte helt klarlagt varför sömnproblem är särskilt vanliga hos barn med adhd.

För vissa kan det vara trots, oro eller depressioner som förstör sömnen. För andra finns det direkta samband med adhd-bilden – att inte kunna varva ner. Andra tänkbara orsaker kan vara att stimulerande medicin fördröjer insomningen.

Om sömnproblemen uppstår sedan man börjat med centralstimulantia är det angeläget att ta reda på om det är medicinen som utlöst sömnproblemen. En första åtgärd kan i så fall vara att prova dosminskning. Någon gång kan det tvärtom vara bra att ge en låg tilläggsdos under eftermiddagen. Många gånger kan dock byte till mer kortverkande preparat vara nödvändigt. Det finns data som talar för att Strattera kan vara ett bättre alternativ, men det är ännu inte fullständigt klarlagt. Melatonin hjälper en del barn, men måste alltid kombineras med sömnhygieniska råd.

Bra sömnvanor är en viktig del av en hälsosam livsstil. Barn och ungdomar behöver sömnen för att hjärna och kropp ska klara tillväxt, reparation och återhämtning. När ett barn har sovit för lite försämras minnes- och koncentrationsförmåga, och de blir lättare ledsna och irriterade. Ibland beror sömnproblem på mindre lyckade sömnrutiner som ganska lätt kan förbättras. I andra fall kan sömnproblem ha en mera komplicerad bakgrund som det är bra att ha förståelse för.

Grundläggande om sömn

Om man på en sömnklinik registrerar EEG (hjärnans aktivitet), EMG (muskelaktivitet) och EOG (ögonrörelser) på ett sovande barn så kan man under en natt urskilja två grundläggande typer av sömn; stadium I–IV-sömn och REM-sömn.

Stadium I–IV sömn

Stadium I är den ytligaste sömnen när barnet är som mest lättväckt och mottagligt för intryck från omvärlden. Under stadium II blir EEG-vågorna från hjärnan långsammare, musklerna slappnar av och hjärtat slår långsammare samtidigt som kroppstemperaturen blir lite lägre. Stadium I och II är ganska kortvariga hos barn, och de följs av sömnstadierna III och IV som kallas djupsömn. Djupsömnen kommer redan tidigt under natten, och barn som har mycket djupsömn kan därför vara svårväckta redan några minuter efter insomningen. Under djupsömnen utsöndras tillväxthormon.

REM-sömnen

Efter en period av stadium I–IV sömn inträder en helt annan typ av sömn; REM-sömnen eller drömsömnen. REM är en förkortning för Rapid Eye Movements (snabba ögonrörelser). Under REM-sömnen är hjärnan (EEG) och ögonrörelserna (EOG) mycket aktiva. Samtidigt är dock den viljestyrda muskulaturen (EMG) nära nog förlamad. En effekt av muskelavspänningen under REM-fasen är att barnet inte agerar ut sina drömmar som motorisk aktivitet. Det kan alltså t ex drömma om att springa—men ändå ligga alldeles stilla.

Sömncyklerna och sömnstörningar

Sekvenser av stadium I–IV och REM-sömn återkommer i cykler under natten. Korta nattliga uppvaknanden då små barn vill ha föräldrakontakt är också vanliga. Under de första timmarna av natten har barn med andra ord mycket djupsömn. Sömngång och nattskräck är sömnstörningar som finns hos ganska många barn. De kommer plötsligt och dramatiskt under djupsömnen, ofta under förnatten. Under senare delen av natten ökar andelen REM-sömn. Mardrömmar inträffar under REM-sömn. Därför kommer mardrömmar ofta på efternatten.

Orsaker till sömnproblem

Utvecklingsfenomen och sömnvanor m.m Under spädbarnsåret har barnet stor andel ytlig sömn och instabil dygnsrytm. Det är mycket vanligt att spädbarn är lättväckta, sover oregelbundet och vaknar ofta. Under småbarnsåren har många barn svårt att komma till ro och vaknar ofta om natten. När ett barn har sömnproblem är det alltid viktigt att tänka efter vad det kan bero på. Ett barn som har svårt att komma upp på morgonen kanske har suttit för länge vid datorn på kvällen och den effektiva hjälpen kan då vara klarare regler inom familjen. Någon gång kan dock oförmågan att komma till sängs bero på buller i sovrummet eller oro inför natten eller morgondagen.

Kroppslig sjukdom och smärta

Flera typer av kroppsliga sjukdomar kan medföra sömnsvårigheter. Sömnbrist kan sedan försämra barnets livskvalitet och allmänna motståndskraft. Överkänslighet mot komjölk, astma, kliande eksem och öroninflammationer är exempel på tillstånd som kan försämra sömnen. Även mindre vanliga sjukdomstillstånd som epilepsi, diabetes och barnreumatism kan kompliceras av sömnproblem.

Psykiska handikapp

Barn och ungdomar med utvecklingsstörningar eller autism har ofta sömnproblem. Det finns vanligen tre principiella bakgrundsfaktorer till sömnsvårigheter hos barn med allvarliga psykiska handikapp:
1. Barnets beteendeproblem och inlärningssvårigheter kan försvåra inlärningen av lämpliga sömnvanor och sömnhygien.
2. Avvikande hjärnfunktioner kan försvåra sömnvakenhetsregleringen. Oregelbunden dygnsrytm kan leda till att barnet sover under dagen, och får svårt att sova nattetid.
3. Kroppsliga hälsoproblem är vanliga hos barn med mentala handikapp och kan bidra till störd sömn. Kramper hos autistiska barn och andningssvårigheter hos barn med Downs syndrom, utgör exempel.

Bra sömnrutiner (sömnhygien)

Många av de följande råden är allmängiltiga, men varje familj måste dock själva ta ställning till vad som passar dem och man måste förstås också åldersanpassa sömnrutinerna.

Lugn och ro i sovrummet

De flesta barn sover bäst om sängen är bekväm och om sovrummet är välkänt och har en temperatur på omkring 20 grader. Vidare bör det vara mörkt (eventuellt svag nattlampa vid mörkrädsla), lugnt och tyst i rummet. Det är också viktigt att sömnen inte blir förknippad med negativa upplevelser som t ex bestraffning, och att man går igenom problem och planering för morgondagen i god tid innan sängdags.

Regelbundna sömnvanor

Barn behöver för det mesta regelbundna rutiner kring sängdags och uppstigning. Man bör gå till sängs när man är sömnig, det vill säga, varken barn eller vuxna mår bra av att ligga länge i sängen utan att kunna somna. För de flesta barn är det bra att ha som vana att somna på egen hand utan förälders sällskap. Sist och inte minst, det gamla välkända rådet, att röra på
sig ordentligt, och att vara ute i friska luften så mycket som möjligt under dagarna är bra för sömnen. Det gäller att ha en klar skillnad mellan sömn och vakenhet, och att inte tillbringa för mycket tid i ett ”skymningslandskap” vid TV eller dator.

Källa: Riksförbundet Attention

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

mer när jag bloggar öppet så finns jag på denna adress   http://kattfamiljen.se/jessans/ Denna blogg kommer jag bara blogga stängda inlägg i numer. ...

Jag lägger bloggen på is för jag känner att jag behöver det , precis som jag gjort från fb nu. Blogga kommer jag göra men inte här. Ha en kanonsommar alla och på återseende ...

fy för den lede. Vaknade i morse och mådde urkbulle. Tvärförkyld ,hosta och ont i halsen. Ja jo jag har ju tid med detta? Näääääää. Fick ringa tandis idag och omboka yngst tid för jag orkar inte ta mig dit, sen så har yngst  skolavslutning på eftermi...

Idag har jag varit på börstmottagningen med min knöl. Var på mamografi och där såg dom nåt så jag fick göra ett ultraljud. Det visade sig vara rester av en kraftig infektion som jag haft i bröstet, eftersom inte hela infektionen va borta fick jag ant...

Inte jag då men maken och barnen. Dom har ju snorat och rosslat sen i mitten av veckan, så igårkväll får jag mess av maken då hade yngst spytt som en gnu och vovven likaså. Skönt att vara på jobbet en sån gång*S* Så i morse när jag åkte hem från jobb...