Detta är är snart slut och ett nytt börjar. Barnen har suttit en stund med mig och kommit med förslag på maträtter men dom gav upp efter en stund. Men vi har kommit fram gemensamt att vi ska ha schema så dom vet vad vi ska äta på vilken dag. Vi använder oss av vitatavlan som det kommer stå 2 dagar åt gången på, där kan dom se alla dagens mål dvs , frukost, mellis, lunch, mellis, middag och kvällsmål. Då ser dom vad dagen har att bjuda på i matväg och duger inte det så blir dom utan. Har även nu suttit och planerat in min träning och lyckats ganska bra att få till det med jobbet och andra aktiviteter. Det kommer fortsatt vara lite lite tid till att umgås men det är nåt som får vara så. Jag finns hemma mellanvarven så folk får gärna komma, jag kommer dock sällan ta mig till nån då jag inte tycker att jag har tid. Min hälsa och familj går först . Ska lägga in musik på min nya ipod som jag fick av min make i julklapp, ska bli intressant att ser hur träningen går när jag kan spela så högt jag vill med den musik jag vill. Det nya året har massor för oss att göra, en del nya saker kommer in i bilden men även en del av det gamla kommer att vara kvar. Dock kommer dagarna flyga förbi och förhoppningsvis går det som vi planerat. Känns ganska skönt att i stortsett hela första halvåret är planerat.  Blir en hel del hab och bup med diverse nya saker och olika grupper för barnen, kul kul tycker jag.

Jag har suttit och gjort upp en del olika delmål, inte bara vad det gäller min hälsa utan även andra saker. Ska bli ett helt underbart år , det är jag helt övertygad om. Jag och maken ska rensa ut massa skit och fixa lite nytt, vi ska även göra om lite men vi tar det pöompö så att man har tid över till annat. Har också suttit och börjat skriva in i den nya stora almanackan så att alla ser vad som händer och när och vad. Juat nu är det stora fel på mig,,,ingen hårdrock i lurarna nä det är drängarna...hahaha jaja det går nog över. Dock är det bra musik när man tränar, takten i musiken är bra så man kommer nog ta i lite mer iaf på kardion....Jaja det blir nog bra, måste bara komma på bra musik att ha ipoden och det ska vara klart innan jag lägger mig ikväll för i morgon på förmiddan ska det städas och efter lunch nångång så är det TRÄNING...Älskar verkligen att träna så det så! Nej nu lite tid med annat. *Att dansa och festa är allt jag bryr mig om* Sjunger lite bara så där...

Att vara bipolär är ingen dans på rosor. Yngsta  är förmodligen bipolär. Hon kan svänga kraftigt från glad till oerhört ångestladdad och helt deprimerad på sekunder.  hon har även vissa maniska delar som kan bli väldigt jobbiga. Hon är orehört känslig och har några gånger försökt ta sitt liv. Första gången var hon bara 6 år och det var nog det jobbigaste jag varit med om. För man vill att ens barns ska leva och må bra. Finns inget värre än att höra sitt barn säga att dom inte vill leva och att dom tycker att dom är en börda för alla.

Näst yngsta dottern har syner, inget vi fått diagnos på utan dom kallar det bara syner. Dels så har hon va man kan kalla nattskräck, eller så kallar man det när dom är små iaf. Det som händer när hon får det är att man kan tro att hon är vaken, hon gråter , skakar och hulkar och är livrädd. Hon kan höra en om man pratar ganska högt och bestämt. Då får man försöka ta reda på vart hon befinner sig och hur det ser ut där hon är. Sedan får man försöka guida henne ut ur det scenario hon befinner sig. Ibland går det fort ibland kan det ta tid. Sen så hennes syner består inte av saker som inte finns utan tex om hon tittar på en stol så kan den liksom dras bort från henne och sedan komma tillbaka., typ som om nån drar ut bilden och sedan släpper tillbaka den. Svårt att förklara men så är det. Dessa problem blir väldigt starka om hon känner sig stressad eller rädd. Hon har medicin för att dämpa synerna, syner har hon dagligen. För inte så länge sedan så började hon även ticsa och det tycker hon är väldigt jobbigt. Läkaren trodde det kunde bero på att hennes hjärna går på högvarv ständigt så hon fick ritalin, men av det så ticsade hon ännu mer så efter 3 veckor så vägrade hon ta mer. Så vi har väl ganska bra koll just nu med hennes syner tror jag.

Jag lever i fel tid kan man nog säga. Eller varför inte jag lever i fel värld..Vilket som så detta underbara naturväsen är en del av mig. Knasig eller ej jag skiter i vilket.

Ja denna morgon började ju bra...eller inte då. gick upp 7 och tänkte jag går med hunden först och sen tar jag en dusch. Visst kan ju tyckas enkelt och "normalt" vad gör jag då? Jo virrig som jag är så går jag in i duschen först och inser att jag kommer frysa ihjäl när jag går med hunden. Jaja sagt och gjort, hem efter en isande promenad, sätter igång kaffet och slå på tvättmaskinen. Donar med kattlådorna så dom blir rena, glömmer kaffet och inser att jag startat maskinen på max tempratur fast den skulle vara 40 grader. Gör nytt kaffe och ska starta datorn. sitter och filosoferar medans datorn vakna med en kopp kaffe i handen. Vips så tappar jag koppen med kaffe rakt i knät  vaaaarmt kan jag tala om. Byter kläder och tar mer kaffe och här sitter jag nu. Undra hur denna dag kommer sluta...Törs inte tänka så långt fram just  nu kan jag säga. Vill bara lägga mig och göra om dagen helt.

Min yngsta har inte diagnosen  på papper men mycket av den fakta som kommer nedan stämmer och i perioder är det jobbigt med hennes tics. Har i nuläget inte så mycke att skriva om själv men delar med mig av en del fakta.

Ni får gärna ställa frågor så svarar jag på dom. Ni får även gärna tipsa om bra sidor och bloggar.

Tourettes syndrom

I huvudsak gäller störningar som har med ADHD att göra även för personer med Tourettes syndrom. I de fall båda diagnoserna är aktuella uppträder i regel ADHD-symtomen tidigare än tics. I en norsk studie av barn med Tourettes syndrom fann man att 90 % av barnen uppvisade uppmärksamhetsbrist och hyperaktivitet. 79 % av barnen hade koncentrations och uppmärksamhetsstörningar (Iglum 1999).

Tourettes syndrom karaktäriseras och diagnostiseras utifrån förekomsten av tics. Motoriska och vokala tics är tydligast och också den tydligaste skillnaden i förhållande till ADHD. Många barn har tics och det handlar inte alltid om Tourettes syndrom. Det är ticsens varaktighet som avgör om man skall kunna ställa diagnos eller inte. Ticsen kan komma och gå, de försvinner en tid och återkommer, ibland i ny skepnad. Det verkar som om det finns ett samband mellan tics och tvång varför olika former av tvångsproblematik också förknippas med Tourettes syndrom.

Symtom

Det förekommer diverse symtom i samband med Tourettes syndrom såsom; bristande uppmärksamhet, hyperaktivitet, irritabilitet, labilitet, aggression, oprovocerade vredesutbrott, tvångstankar och tvångshandlingar. En del skadar sig själv, sällan medvetet men det kan ske vid våldsamma tics, inlärningsproblem och vokaliseringssvårigheter dvs personen talar för högt eller för snabbt.

Andra tilläggsproblem som kan uppträda är humörsvängningar, depression, ångest och fobier. Sömnproblem, insomningssvårigheter, mardrömmar och sängvätning. Olämpligt sexuellt beteende, tvångsmässigt bruk av tabubelagda ord, närmast tvångsmässig beröring av andra människor och de egna könsorganen. Alla dessa symtom förekommer naturligtvis inte alltid och inte heller samtidigt vid Tourettes syndrom men de är förhållandevis vanligt förekommande.

De vanligaste problemen som förekommer tillsammans med Tourettes syndrom är tvångssyndrom och överaktivitet. Det finns undersökningar som tyder på att minst hälften av de som har Tourettes också har tvångssyndrom (Nilsson och Pelling 1999).

Orsaker

Flera orsaksförklaringar beskrivs av Nilsson och Pelling (1999). En orsak kan vara att nervsystemet har utformats annorlunda när det byggdes upp och bidragit till att en nedsatt funktion i vissa delar av nervsystemet. En annan orsak är utvecklingsförsening.

Då många med Tourettes syndrom är extremt beroende av olika motivationsfaktorer tänker sig Nilsson och Pelling att en förklaring kan vara att hjärnans eget belöningssystem, där dopamin och endorfin är viktiga, är underbalanserat.

Tvillingstudier har visat att det för enäggstvillingar är 50 –70 procents sannolikhet att båda har Tourettes syndrom och 75 – 100 procent om man räknar både Tourettes syndrom och enbart motoriska tics. Enligt Nilsson och Pelling finns det studier som visar på en ökad frekvens av plötslig spädbarnsdöd i släkter med Tourettes syndrom. En förklaring till detta kan vara att barnets medfödda dykreflex inte stänger av som den ska. Man tror att denna reflex kan vara orsaken till att ett spädbarn som ligger på magen kan dö.

Barn föds med fler reflexer såsom väckningsreflexen som utlöses vid fara t.ex vid ett plötsligt och oväntat ljud. Många av de barn som senare får diagnosen Tourettes syndrom har varit extremt lättstörda som spädbarn och perioder med nattskräck är vanligt förekommande. Det finns ett överlevnadsvärde i att snabbt uppfatta signaler på fara från såväl yttre som inre hot.

Tourettes syndrom - Tics

Ticsen varierar från person till person och över tid. Vissa perioder kan personen ha tics nästan hela tiden, för att i andra perioder i stort sett inte ha några alls. Ibland återkommer samma tics som tidigare men lika ofta får personen nya annorlunda tics. Det går att i viss utsträckning tränga undan sina tics men det är bättre att få utlopp för dem. Förutsättningarna för att hålla tillbaka ticsen skiftar också från en tidpunkt till en annan.

Man skiljer mellan enkla och komplexa tics men det kan många gånger vara svårt att avgöra var gränsen går. Enkla tics består av ett enskilt, kortvarigt ljud eller rörelser i en kroppsdel i taget. Komplexa tics består av flera sammansatta ljud, ord eller fraser, eller flera muskelgrupper.

Exempel på enkla tics; blinkningar, grimaser, kastar med huvudet, spänner muskler, hostar, harklar sig, spottar, smackar, gäspar etc. Exempel på komplexa tics; hoppar, klappar händerna, biter sig i läppen, städar och ordnar saker, upprepar uttryck som ’oj-oj’, ’liksom’, ’håll käft på dig’, upprepa det andra säger etc.

Enkla motoriska tics uppträder ofta första gången i samband med ett irritationsmoment t.ex en lång lugg som hänger ned framför ögonen. Lindriga tics är så vanligt förekommande att de sällan uppfattas som avvikelser. Motoriska och vokala tics kan förekomma utan koppling till varandra men de kan också vara kombinerade på ett komplext sätt. Ofta föregås tics av en sensorisk upplevelse som t.ex klåda eller sveda.

Upplevelser som föregår motoriska och vokala tics kallas sensoriska tics. Många med Tourettes syndrom uppger att de är extremt överobservanta på signaler från den egna kroppen. Enligt Nilsson och Pelling (1999) finns det undersökningar av Tourettes syndrom där över 90 procent av de undersökta personerna har beskrivit sina tics som reaktioner på för-förnimmelser eller förkänningar. De förnimmelser som föregår ticsen kan delas in i kroppsliga och psykiska sensationer. "De kroppsliga omfattar t.ex spänningar, kittlingar eller kliande medan de psykiska handlar om impulser som beskrivs som ’måste’-känslor eller förväntan om att det skall kännas bra efter att ticset har utförts (a.a.s11). Personerna i undersökningen menade också att förnimmelserna hade blivit tydligare med tiden.

Det är vanligt med svåra sömnstörningar hos spädbarn som senare utvecklar tics. Begåvade barn med tics eller tvångshandlingar försöker ofta själva att kontrollera sina symtom. Det kan leda till värk i nacke, ansikte eller huvud. Eller till oro, ängslan eller depression.

Förlopp

Enligt Gillberg (1999) växlar symtomen med åldern och varierar i intensitet och uttryck från en period till en annan. Ofta dominerar uppmärksamhetsbrist och överaktivitet i förskoleåldern. Tics uppträder ofta först i skolåldern. I 5 - 10 årsåldern debuterar ofta motoriska tics, de vokala tics kommer några år senare. För att få diagnosen Tourettes syndrom skall ticsen ha debuterat före 18 års ålder.

Det är vanligast att ticsen startar i ögonen t.ex med blinkningar eller andra ögonrörelser. Därefter dominerar olika former av grimaser. Vokala tics förefaller debutera senare än motoriska tics, i de fall vocala tics kommer först handlar det oftast om harklingar och sniffningar. I allmänhet börjar också de enkla ticsen först för att sedan övergå i mer kompexa tics. Det innebär att svårighetsgraden i allmänhet ökar med åldern men lika plötsligt kan också en förbättring ske. Sällan försvinner ticsen helt.

Det är vanligt att tics förekommer flera gånger dagligen men kan försvinna snabbt. De ersätts i allmänhet av nya. Stress och avslappning, kyla och värme, uttröttning, uttråkning och infektioner kan försämra tics. En del personer får fler tics när de är avslappnade medan andra då får färre. Omfattningen av tics kan också påverkas av olika aktiviteter samt graden av vakenhet. Hur ticsen kommer att utvecklas (om de blir färre eller värre) går inte att förutsäga.

Källa: http://user.tninet.se/~fxg297r/inledning.htm

Ja det kan man lugnt säga. Kl 12 vaknade yngst idag, dock hade hon varit vaken mellan 5 och 7 men somnat om. Näst yngst vaknade nu kl 15:30. Fast jag tycker det är ok för dom har ändå lov. Minst lägger sig vanlig tid men soooover länge, ganska skönt faktisk. Idag har jag städat bort en hel del av julen hemma. Yngst tycker det är bra för då har inte katterna sönder mer julsaker*ler*Katterna har massakerat granen, vilket egentligen var ganska väntat, men en del tomtelyktor mm har också åkt i golvet och gått i tusenbitar.  Idag har yngst varit instängd (hon stängde in sig själv) i vardagsrummet då jag har dammsugit hemma. Hon AVSKYR dammsugarens ljud, vilket hennes syster också gör. Sen så har jag gjort det äckligaste av äckliga saker...jag har rensat avloppet till badkaret*BLÄÄÄÄÄÄ* vidrigt  äckligt, men så är det när alla är långhåriga. Yngst ska hjälpa till att göra middag idag, det blir lövbiff, pommes , bea och sallad. Sen vet jag inte riktigt vad mer det blir men nåt blir det väl. Nu ska jag hänga tvätten för den hänger sig inte själv tyvär. På återseende.

Näst yngst har atypisk autism, det är en gräns diagnos i mina ögon. Hon uppfyller kraven på autism utom när det gäller kommunikation, för hon kan komminucera och förstår vad man säger.Hon är oerhört smart när det gäller dataprylar mm, allt som har med spel fixar hon lätt. Ge henne ett spel och hon har knäckt det på nolltid. Ibland undrar jag varför inte dessa spelmakare inte använder sig av att låta dessa speciella människor testa spelen innan dom färdigställer dom. Hon har oerhört svårt att vara bland mycke folk och mycke folk kan vara 4 stycken. Att gå på affärer i syfte att hitta nå kläder till henne slutar oftast i ett bryt som ger henne ångest mm. Hon känner sig ganska otrygg utanför hemmet. Att ta i henne är inte en självklarhet utan nåt som man noga får passa på att göra när hon känner för det. Sen är hon väldigt noga med hur allt står på hennes rum, om jag varit in där för att dammsuga och torka golv så är jag noga med att ställa tillbaka allt på rätt plats, men hon ser direkt om jag varit där för jag lyckas tydligen inte ställa sakerna rätt. Allt ska vara lika jämnt annars blir det kaos för henne. Hon har också jobbigt med saker som står snett eller i hennes ögon i fel ordning. Hon blir väldigt irriterad när nån glömt släcka lampan på toaletten och då får man en lektion om hur onödigt det är att ha lampor på när man inte är i det rummet. Sen en sak som jag tror har med hennes atypiska autism är att djuren dras till henne. Vi är jourhem för katter och när dom är nya så är dom rädda och gömmer sig, men nr hon kommer så följer dom med och är med henne.

Atypisk autism

En person kan ha symtom inom autismspektrumet men inte uppfylla alla kriterier för att få diagnosen autism eller Aspergers syndrom. Då kan diagnosen istället bli atypisk autism, autismliknande tillstånd eller genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation. Autismspektrum är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd med gemensamma symtom inom tre områden; begränsad förmåga till social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga.

För att få diagnosen atypisk autism, autismliknande tillstånd eller genomgripande störning i utvecklingen ska personen uppvisa genomgripande avvikelser och symtom inom autismspektrumet. Att personen inte uppfyller alla symtom för att få diagnosen autism kan innebära att debuten inföll för sent, alltså efter 3 års ålder, för att få diagnosen autism och/eller att vissa symtom fattas eller uppträder i en annorlunda form. Detta behöver inte innebära att det rör sig om en lindrigare variant av autism.
Kunskapen på området är bristfällig och man vet idag inte vad som skiljer dessa individer från dem som har autism eller Aspergers syndrom.

Autistiska drag
Atypisk autism ska inte blandas samman med autistiska drag. När en person inte uppfyller kriterierna för någon diagnos inom autismspektrumet, men har en begränsad förmåga till social interaktion, kommunikation och/eller föreställningsförmåga brukar man tala om autistiska drag. Autistiska drag är inte en egen diagnos, utan en komplettering till en annan diagnos, exempelvis utvecklingsstörning.

Diagnos
Atypisk autism finns beskrivet i två diagnosmanualer. I den ena, DSM-IV-TR, kallas diagnosen Genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation. I den andra manualen, ICD-10, kallas tillståndet Atypisk autism. Numera krävs att personen har allvarliga begränsningar av den sociala interaktionsförmågan i förening med begränsningar inom något av de andra två andra huvudområdena i autismspektrumet; begränsad kommunikationsförmåga och en begränsad föreställningsförmåga som medför ett beteende som är begränsat, stereotypt och repetetivt.

Text: Monica Klasén McGrath 2009
Faktagranskning: Viviann Nordin, läkare, med. dr.

Källor:

www.autismforum.se

Diagnoskriterier

Det finns två internationella diagnosmanualer som används vid diagnostisering av tillstånd inom autismspektrumet. DSM-IV-TR (Diagnostic and Statistical Manual of mental Disorders, Text Revision), som ges ut av amerikanska psykiatrisällskapet och ICD-10 (International Classification of Diseases) som ges ut av Världshälsoorganisationen. Manualerna har fastslagna kriterier för olika diagnoser så att diagnoserna kan ställas på samma grunder världen över.

Diagnoskriterier för atypisk autism enligt ICD-10

En genomgripande utvecklingsrubbning som skiljer sig från autism i barndomen genom senare debut eller genom att inte uppfylla kriterierna på alla de tre områden som karakteriserar autism i barndomen. Denna subkategori används då utvecklingen först efter tre års ålder blir avvikande och försenad och när det saknas påvisbara störningar inom ett eller två av de psykopatologiska områden som kännetecknar autism i barndomen (störning i samspel, kommunikationssvårigheter samt begränsat, stereotypt och repetitivt beteende), trots samtidig närvaro av karakteristiska störningar inom resterande områden. Atypisk autism ses oftast vid grav psykisk utvecklingsstörning eller vid svår impressiv språkstörning.

Diagnostiska kriterier:

A. Avvikande eller bristande utveckling är tydlig vid tre års ålder eller senare (samma kriterier som vid autism utom åldern då symtomen framträder).
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig socialt interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Tillståndet uppfyller ej de diagnostiska kriterierna för autism.

Autism kan vara atypisk avseende antingen debutålder eller symtomatologi.

Autism med atypisk debutålder

A. Störningen uppfyller inte kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig först vid eller efter tre års ålder.
B. Störningen uppfyller kriterierna B och C för autism.

Autism med atypisk symtomatologi

A. Störningen uppfyller kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig före tre års ålder.
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Störningen uppfyller kriterium C för autism.
D. Störningen uppfyller inte till fullo kriterium B för autism.

Autism, atypisk både i debutålder och symtomatologi

A. Störningen uppfyller inte kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig först vid eller efter tre års ålder.
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Störningen uppfyller kriterium C för autism.
D. Störningen uppfyller inte till fullo kriterium B för autism.

Källa:

www.autismforum.se

Diagnoskriterna för genomgripande störning i utvecklingen UNS enligt DSM-IV-TR

Denna kategori används vid svår och genomgripande störning i utvecklingen av förmågan till ömsesidig social interaktion i förening med nedsatt förmåga till verbal och icke-verbal kommunikation eller stereotypa beteenden, intressen och aktiviteter, men där kriterierna inte är uppfyllda för någon specifik genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni, schizotyp personlighetsstörning eller fobisk personlighetsstörning. Kategorin kan t ex användas vid "atypisk autism" – autistiska störningar som inte uppfyller kriterierna för autistiskt syndrom på grund av sen debutålder eller atypisk eller subklinisk symtomatologi.

Källa: www.autismforum.se