Detta är är snart slut och ett nytt börjar. Barnen har suttit en stund med mig och kommit med förslag på maträtter men dom gav upp efter en stund. Men vi har kommit fram gemensamt att vi ska ha schema så dom vet vad vi ska äta på vilken dag. Vi använder oss av vitatavlan som det kommer stå 2 dagar åt gången på, där kan dom se alla dagens mål dvs , frukost, mellis, lunch, mellis, middag och kvällsmål. Då ser dom vad dagen har att bjuda på i matväg och duger inte det så blir dom utan. Har även nu suttit och planerat in min träning och lyckats ganska bra att få till det med jobbet och andra aktiviteter. Det kommer fortsatt vara lite lite tid till att umgås men det är nåt som får vara så. Jag finns hemma mellanvarven så folk får gärna komma, jag kommer dock sällan ta mig till nån då jag inte tycker att jag har tid. Min hälsa och familj går först . Ska lägga in musik på min nya ipod som jag fick av min make i julklapp, ska bli intressant att ser hur träningen går när jag kan spela så högt jag vill med den musik jag vill. Det nya året har massor för oss att göra, en del nya saker kommer in i bilden men även en del av det gamla kommer att vara kvar. Dock kommer dagarna flyga förbi och förhoppningsvis går det som vi planerat. Känns ganska skönt att i stortsett hela första halvåret är planerat.  Blir en hel del hab och bup med diverse nya saker och olika grupper för barnen, kul kul tycker jag.

Jag har suttit och gjort upp en del olika delmål, inte bara vad det gäller min hälsa utan även andra saker. Ska bli ett helt underbart år , det är jag helt övertygad om. Jag och maken ska rensa ut massa skit och fixa lite nytt, vi ska även göra om lite men vi tar det pöompö så att man har tid över till annat. Har också suttit och börjat skriva in i den nya stora almanackan så att alla ser vad som händer och när och vad. Juat nu är det stora fel på mig,,,ingen hårdrock i lurarna nä det är drängarna...hahaha jaja det går nog över. Dock är det bra musik när man tränar, takten i musiken är bra så man kommer nog ta i lite mer iaf på kardion....Jaja det blir nog bra, måste bara komma på bra musik att ha ipoden och det ska vara klart innan jag lägger mig ikväll för i morgon på förmiddan ska det städas och efter lunch nångång så är det TRÄNING...Älskar verkligen att träna så det så! Nej nu lite tid med annat. *Att dansa och festa är allt jag bryr mig om* Sjunger lite bara så där...

Att vara bipolär är ingen dans på rosor. Yngsta  är förmodligen bipolär. Hon kan svänga kraftigt från glad till oerhört ångestladdad och helt deprimerad på sekunder.  hon har även vissa maniska delar som kan bli väldigt jobbiga. Hon är orehört känslig och har några gånger försökt ta sitt liv. Första gången var hon bara 6 år och det var nog det jobbigaste jag varit med om. För man vill att ens barns ska leva och må bra. Finns inget värre än att höra sitt barn säga att dom inte vill leva och att dom tycker att dom är en börda för alla.

Näst yngsta dottern har syner, inget vi fått diagnos på utan dom kallar det bara syner. Dels så har hon va man kan kalla nattskräck, eller så kallar man det när dom är små iaf. Det som händer när hon får det är att man kan tro att hon är vaken, hon gråter , skakar och hulkar och är livrädd. Hon kan höra en om man pratar ganska högt och bestämt. Då får man försöka ta reda på vart hon befinner sig och hur det ser ut där hon är. Sedan får man försöka guida henne ut ur det scenario hon befinner sig. Ibland går det fort ibland kan det ta tid. Sen så hennes syner består inte av saker som inte finns utan tex om hon tittar på en stol så kan den liksom dras bort från henne och sedan komma tillbaka., typ som om nån drar ut bilden och sedan släpper tillbaka den. Svårt att förklara men så är det. Dessa problem blir väldigt starka om hon känner sig stressad eller rädd. Hon har medicin för att dämpa synerna, syner har hon dagligen. För inte så länge sedan så började hon även ticsa och det tycker hon är väldigt jobbigt. Läkaren trodde det kunde bero på att hennes hjärna går på högvarv ständigt så hon fick ritalin, men av det så ticsade hon ännu mer så efter 3 veckor så vägrade hon ta mer. Så vi har väl ganska bra koll just nu med hennes syner tror jag.