Senaste inläggen

Av jessans-vardag - 28 december 2011 09:00

Min yngsta har inte diagnosen  på papper men mycket av den fakta som kommer nedan stämmer och i perioder är det jobbigt med hennes tics. Har i nuläget inte så mycke att skriva om själv men delar med mig av en del fakta.

Ni får gärna ställa frågor så svarar jag på dom. Ni får även gärna tipsa om bra sidor och bloggar.



Tourettes syndrom

I huvudsak gäller störningar som har med ADHD att göra även för personer med Tourettes syndrom. I de fall båda diagnoserna är aktuella uppträder i regel ADHD-symtomen tidigare än tics. I en norsk studie av barn med Tourettes syndrom fann man att 90 % av barnen uppvisade uppmärksamhetsbrist och hyperaktivitet. 79 % av barnen hade koncentrations och uppmärksamhetsstörningar (Iglum 1999).

Tourettes syndrom karaktäriseras och diagnostiseras utifrån förekomsten av tics. Motoriska och vokala tics är tydligast och också den tydligaste skillnaden i förhållande till ADHD. Många barn har tics och det handlar inte alltid om Tourettes syndrom. Det är ticsens varaktighet som avgör om man skall kunna ställa diagnos eller inte. Ticsen kan komma och gå, de försvinner en tid och återkommer, ibland i ny skepnad. Det verkar som om det finns ett samband mellan tics och tvång varför olika former av tvångsproblematik också förknippas med Tourettes syndrom.

Symtom

Det förekommer diverse symtom i samband med Tourettes syndrom såsom; bristande uppmärksamhet, hyperaktivitet, irritabilitet, labilitet, aggression, oprovocerade vredesutbrott, tvångstankar och tvångshandlingar. En del skadar sig själv, sällan medvetet men det kan ske vid våldsamma tics, inlärningsproblem och vokaliseringssvårigheter dvs personen talar för högt eller för snabbt.

Andra tilläggsproblem som kan uppträda är humörsvängningar, depression, ångest och fobier. Sömnproblem, insomningssvårigheter, mardrömmar och sängvätning. Olämpligt sexuellt beteende, tvångsmässigt bruk av tabubelagda ord, närmast tvångsmässig beröring av andra människor och de egna könsorganen. Alla dessa symtom förekommer naturligtvis inte alltid och inte heller samtidigt vid Tourettes syndrom men de är förhållandevis vanligt förekommande.

De vanligaste problemen som förekommer tillsammans med Tourettes syndrom är tvångssyndrom och överaktivitet. Det finns undersökningar som tyder på att minst hälften av de som har Tourettes också har tvångssyndrom (Nilsson och Pelling 1999).

Orsaker

Flera orsaksförklaringar beskrivs av Nilsson och Pelling (1999). En orsak kan vara att nervsystemet har utformats annorlunda när det byggdes upp och bidragit till att en nedsatt funktion i vissa delar av nervsystemet. En annan orsak är utvecklingsförsening.

Då många med Tourettes syndrom är extremt beroende av olika motivationsfaktorer tänker sig Nilsson och Pelling att en förklaring kan vara att hjärnans eget belöningssystem, där dopamin och endorfin är viktiga, är underbalanserat.

Tvillingstudier har visat att det för enäggstvillingar är 50 –70 procents sannolikhet att båda har Tourettes syndrom och 75 – 100 procent om man räknar både Tourettes syndrom och enbart motoriska tics. Enligt Nilsson och Pelling finns det studier som visar på en ökad frekvens av plötslig spädbarnsdöd i släkter med Tourettes syndrom. En förklaring till detta kan vara att barnets medfödda dykreflex inte stänger av som den ska. Man tror att denna reflex kan vara orsaken till att ett spädbarn som ligger på magen kan dö.

Barn föds med fler reflexer såsom väckningsreflexen som utlöses vid fara t.ex vid ett plötsligt och oväntat ljud. Många av de barn som senare får diagnosen Tourettes syndrom har varit extremt lättstörda som spädbarn och perioder med nattskräck är vanligt förekommande. Det finns ett överlevnadsvärde i att snabbt uppfatta signaler på fara från såväl yttre som inre hot.

 

Tourettes syndrom - Tics

Ticsen varierar från person till person och över tid. Vissa perioder kan personen ha tics nästan hela tiden, för att i andra perioder i stort sett inte ha några alls. Ibland återkommer samma tics som tidigare men lika ofta får personen nya annorlunda tics. Det går att i viss utsträckning tränga undan sina tics men det är bättre att få utlopp för dem. Förutsättningarna för att hålla tillbaka ticsen skiftar också från en tidpunkt till en annan.

Man skiljer mellan enkla och komplexa tics men det kan många gånger vara svårt att avgöra var gränsen går. Enkla tics består av ett enskilt, kortvarigt ljud eller rörelser i en kroppsdel i taget. Komplexa tics består av flera sammansatta ljud, ord eller fraser, eller flera muskelgrupper.

Exempel på enkla tics; blinkningar, grimaser, kastar med huvudet, spänner muskler, hostar, harklar sig, spottar, smackar, gäspar etc. Exempel på komplexa tics; hoppar, klappar händerna, biter sig i läppen, städar och ordnar saker, upprepar uttryck som ’oj-oj’, ’liksom’, ’håll käft på dig’, upprepa det andra säger etc.

Enkla motoriska tics uppträder ofta första gången i samband med ett irritationsmoment t.ex en lång lugg som hänger ned framför ögonen. Lindriga tics är så vanligt förekommande att de sällan uppfattas som avvikelser. Motoriska och vokala tics kan förekomma utan koppling till varandra men de kan också vara kombinerade på ett komplext sätt. Ofta föregås tics av en sensorisk upplevelse som t.ex klåda eller sveda.

Upplevelser som föregår motoriska och vokala tics kallas sensoriska tics. Många med Tourettes syndrom uppger att de är extremt överobservanta på signaler från den egna kroppen. Enligt Nilsson och Pelling (1999) finns det undersökningar av Tourettes syndrom där över 90 procent av de undersökta personerna har beskrivit sina tics som reaktioner på för-förnimmelser eller förkänningar. De förnimmelser som föregår ticsen kan delas in i kroppsliga och psykiska sensationer. "De kroppsliga omfattar t.ex spänningar, kittlingar eller kliande medan de psykiska handlar om impulser som beskrivs som ’måste’-känslor eller förväntan om att det skall kännas bra efter att ticset har utförts (a.a.s11). Personerna i undersökningen menade också att förnimmelserna hade blivit tydligare med tiden.

Det är vanligt med svåra sömnstörningar hos spädbarn som senare utvecklar tics. Begåvade barn med tics eller tvångshandlingar försöker ofta själva att kontrollera sina symtom. Det kan leda till värk i nacke, ansikte eller huvud. Eller till oro, ängslan eller depression.

Förlopp

Enligt Gillberg (1999) växlar symtomen med åldern och varierar i intensitet och uttryck från en period till en annan. Ofta dominerar uppmärksamhetsbrist och överaktivitet i förskoleåldern. Tics uppträder ofta först i skolåldern. I 5 - 10 årsåldern debuterar ofta motoriska tics, de vokala tics kommer några år senare. För att få diagnosen Tourettes syndrom skall ticsen ha debuterat före 18 års ålder.

Det är vanligast att ticsen startar i ögonen t.ex med blinkningar eller andra ögonrörelser. Därefter dominerar olika former av grimaser. Vokala tics förefaller debutera senare än motoriska tics, i de fall vocala tics kommer först handlar det oftast om harklingar och sniffningar. I allmänhet börjar också de enkla ticsen först för att sedan övergå i mer kompexa tics. Det innebär att svårighetsgraden i allmänhet ökar med åldern men lika plötsligt kan också en förbättring ske. Sällan försvinner ticsen helt.

Det är vanligt att tics förekommer flera gånger dagligen men kan försvinna snabbt. De ersätts i allmänhet av nya. Stress och avslappning, kyla och värme, uttröttning, uttråkning och infektioner kan försämra tics. En del personer får fler tics när de är avslappnade medan andra då får färre. Omfattningen av tics kan också påverkas av olika aktiviteter samt graden av vakenhet. Hur ticsen kommer att utvecklas (om de blir färre eller värre) går inte att förutsäga.

 

Källa: http://user.tninet.se/~fxg297r/inledning.htm


Npf
Av jessans-vardag - 27 december 2011 15:34

Ja det kan man lugnt säga. Kl 12 vaknade yngst idag, dock hade hon varit vaken mellan 5 och 7 men somnat om. Näst yngst vaknade nu kl 15:30. Fast jag tycker det är ok för dom har ändå lov. Minst lägger sig vanlig tid men soooover länge, ganska skönt faktisk. Idag har jag städat bort en hel del av julen hemma. Yngst tycker det är bra för då har inte katterna sönder mer julsaker*ler*Katterna har massakerat granen, vilket egentligen var ganska väntat, men en del tomtelyktor mm har också åkt i golvet och gått i tusenbitar.  Idag har yngst varit instängd (hon stängde in sig själv) i vardagsrummet då jag har dammsugit hemma. Hon AVSKYR dammsugarens ljud, vilket hennes syster också gör. Sen så har jag gjort det äckligaste av äckliga saker...jag har rensat avloppet till badkaret*BLÄÄÄÄÄÄ* vidrigt  äckligt, men så är det när alla är långhåriga. Yngst ska hjälpa till att göra middag idag, det blir lövbiff, pommes , bea och sallad. Sen vet jag inte riktigt vad mer det blir men nåt blir det väl. Nu ska jag hänga tvätten för den hänger sig inte själv tyvär. På återseende.

Av jessans-vardag - 27 december 2011 09:00

Näst yngst har atypisk autism, det är en gräns diagnos i mina ögon. Hon uppfyller kraven på autism utom när det gäller kommunikation, för hon kan komminucera och förstår vad man säger.Hon är oerhört smart när det gäller dataprylar mm, allt som har med spel fixar hon lätt. Ge henne ett spel och hon har knäckt det på nolltid. Ibland undrar jag varför inte dessa spelmakare inte använder sig av att låta dessa speciella människor testa spelen innan dom färdigställer dom. Hon har oerhört svårt att vara bland mycke folk och mycke folk kan vara 4 stycken. Att gå på affärer i syfte att hitta nå kläder till henne slutar oftast i ett bryt som ger henne ångest mm. Hon känner sig ganska otrygg utanför hemmet. Att ta i henne är inte en självklarhet utan nåt som man noga får passa på att göra när hon känner för det. Sen är hon väldigt noga med hur allt står på hennes rum, om jag varit in där för att dammsuga och torka golv så är jag noga med att ställa tillbaka allt på rätt plats, men hon ser direkt om jag varit där för jag lyckas tydligen inte ställa sakerna rätt. Allt ska vara lika jämnt annars blir det kaos för henne. Hon har också jobbigt med saker som står snett eller i hennes ögon i fel ordning. Hon blir väldigt irriterad när nån glömt släcka lampan på toaletten och då får man en lektion om hur onödigt det är att ha lampor på när man inte är i det rummet. Sen en sak som jag tror har med hennes atypiska autism är att djuren dras till henne. Vi är jourhem för katter och när dom är nya så är dom rädda och gömmer sig, men nr hon kommer så följer dom med och är med henne.


 


Atypisk autism


En person kan ha symtom inom autismspektrumet men inte uppfylla alla kriterier för att få diagnosen autism eller Aspergers syndrom. Då kan diagnosen istället bli atypisk autism, autismliknande tillstånd eller genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation. Autismspektrum är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd med gemensamma symtom inom tre områden; begränsad förmåga till social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga.



För att få diagnosen atypisk autism, autismliknande tillstånd eller genomgripande störning i utvecklingen ska personen uppvisa genomgripande avvikelser och symtom inom autismspektrumet. Att personen inte uppfyller alla symtom för att få diagnosen autism kan innebära att debuten inföll för sent, alltså efter 3 års ålder, för att få diagnosen autism och/eller att vissa symtom fattas eller uppträder i en annorlunda form. Detta behöver inte innebära att det rör sig om en lindrigare variant av autism.
Kunskapen på området är bristfällig och man vet idag inte vad som skiljer dessa individer från dem som har autism eller Aspergers syndrom.


Autistiska drag
Atypisk autism ska inte blandas samman med autistiska drag. När en person inte uppfyller kriterierna för någon diagnos inom autismspektrumet, men har en begränsad förmåga till social interaktion, kommunikation och/eller föreställningsförmåga brukar man tala om autistiska drag. Autistiska drag är inte en egen diagnos, utan en komplettering till en annan diagnos, exempelvis utvecklingsstörning.


Diagnos
Atypisk autism finns beskrivet i två diagnosmanualer. I den ena, DSM-IV-TR, kallas diagnosen Genomgripande störning i utvecklingen utan närmare specifikation. I den andra manualen, ICD-10, kallas tillståndet Atypisk autism. Numera krävs att personen har allvarliga begränsningar av den sociala interaktionsförmågan i förening med begränsningar inom något av de andra två andra huvudområdena i autismspektrumet; begränsad kommunikationsförmåga och en begränsad föreställningsförmåga som medför ett beteende som är begränsat, stereotypt och repetetivt.


Text: Monica Klasén McGrath 2009
Faktagranskning: Viviann Nordin, läkare, med. dr.


Källor:

www.autismforum.se


 


Diagnoskriterier


Det finns två internationella diagnosmanualer som används vid diagnostisering av tillstånd inom autismspektrumet. DSM-IV-TR (Diagnostic and Statistical Manual of mental Disorders, Text Revision), som ges ut av amerikanska psykiatrisällskapet och ICD-10 (International Classification of Diseases) som ges ut av Världshälsoorganisationen. Manualerna har fastslagna kriterier för olika diagnoser så att diagnoserna kan ställas på samma grunder världen över.


Diagnoskriterier för atypisk autism enligt ICD-10


En genomgripande utvecklingsrubbning som skiljer sig från autism i barndomen genom senare debut eller genom att inte uppfylla kriterierna på alla de tre områden som karakteriserar autism i barndomen. Denna subkategori används då utvecklingen först efter tre års ålder blir avvikande och försenad och när det saknas påvisbara störningar inom ett eller två av de psykopatologiska områden som kännetecknar autism i barndomen (störning i samspel, kommunikationssvårigheter samt begränsat, stereotypt och repetitivt beteende), trots samtidig närvaro av karakteristiska störningar inom resterande områden. Atypisk autism ses oftast vid grav psykisk utvecklingsstörning eller vid svår impressiv språkstörning.


Diagnostiska kriterier:


A. Avvikande eller bristande utveckling är tydlig vid tre års ålder eller senare (samma kriterier som vid autism utom åldern då symtomen framträder).
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig socialt interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Tillståndet uppfyller ej de diagnostiska kriterierna för autism.


Autism kan vara atypisk avseende antingen debutålder eller symtomatologi.


Autism med atypisk debutålder


A. Störningen uppfyller inte kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig först vid eller efter tre års ålder.
B. Störningen uppfyller kriterierna B och C för autism.


Autism med atypisk symtomatologi


A. Störningen uppfyller kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig före tre års ålder.
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Störningen uppfyller kriterium C för autism.
D. Störningen uppfyller inte till fullo kriterium B för autism.


Autism, atypisk både i debutålder och symtomatologi


A. Störningen uppfyller inte kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig först vid eller efter tre års ålder.
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Störningen uppfyller kriterium C för autism.
D. Störningen uppfyller inte till fullo kriterium B för autism.



Källa:


www.autismforum.se





Diagnoskriterna för genomgripande störning i utvecklingen UNS enligt DSM-IV-TR

Denna kategori används vid svår och genomgripande störning i utvecklingen av förmågan till ömsesidig social interaktion i förening med nedsatt förmåga till verbal och icke-verbal kommunikation eller stereotypa beteenden, intressen och aktiviteter, men där kriterierna inte är uppfyllda för någon specifik genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni, schizotyp personlighetsstörning eller fobisk personlighetsstörning. Kategorin kan t ex användas vid "atypisk autism" – autistiska störningar som inte uppfyller kriterierna för autistiskt syndrom på grund av sen debutålder eller atypisk eller subklinisk symtomatologi.


Källa: www.autismforum.se

Npf
Av jessans-vardag - 26 december 2011 09:57

Igår var en väldigt lugn dag här hemma. Det tog på barnen att vara borta på julafton, men kul hade dom. Igår så satt yngst mest vid sin dator och spelade sitt nya spel, näst yngst hade varit vaken heeela natten så hon sov till ca 15.Yngst satt även och tittade på nåt på tv4 fakta som handlade om stormar och orkaner. Hon blandar lite mellan criminalfall och naturfenomen. Äldsta dottern kom förbi och ville ha hjälp att färga håret. Sen kom även näst äldst. Dom 3 stora tjejerna spelade gitarrhero eller va det nu heter ett bra tag. På kvällen kom stormen Dagmar och hälsade på, natten blev blåsig och det tjöt ganska bra. I morse när jag var på promenad med hunden så var det en hel del omkullblåsta träd mm. Och snön, ja den är borta nästan helt. Det är 8 plusgrader, hallå ska det inte vara vinter nu? eller har jag fattat fel?

Tallis (katten vi räddade) har nu sovit ikapp och börjar visa sin personlighet. Övriga katter här hemma går undan när hon kommerför hon morrar som om hon hade rabies. Inga slagsmål eller så, dock när jag klev upp i morse så låg granen så snyggt på golvet. Vi har vackra kulor med lampor i men dom finns inte mer. Trots att dom är i plast så hade 3 stycken gått i miljoner bitar, så bara att sopa upp å ställa upp granen som nu ser ut som ja jag vet inte vad. Familjen här hemma sover ännu får se hur länge. Maken sover i yngst säng då hon kom in inatt och var rädd. Hon vägrar sova i vår säng om både jag och maken ligger där, det blir för trångt tycker hon.Nej nu ska jag ha mer kaffe sen får vi se vad som händer idag.

Av jessans-vardag - 26 december 2011 08:30

Min yngsta har aspergers syndrom. Det mesta som står i fakta texeten nedan stämmer men inte allt. En av sakerna som har hållt på att driva mig till vansinne är hennes faktaslukande del. Nu är det ju inte bara ett område utan fler, hon tar dock ett område åt gången. Just nu är det är hon faktaslukande vad det gäller polisyrke. Hon tittar på allt hon kan om brott mm. Innan det så var det orkaner och före det dinosarier, jag kan rabbla hur mycke som helst. Och förändringar är rena döden, här måste det planeras och sen hålla det annars blir det katastrof. Dessutom så är hon plågsamt medveten om sina funktionsnedsättningar, hon säger att hon vill vara "normal". Jag har sagt att hon är "normal" men har lite svårt med vissa saker. Hon har ändå lyckast bra med att få kontroll över sig nu, men en vecka i månaden finns inga spärrar nästan. Då önskade jag att hon kunde fått vara pojke. När hennes mens kommer så fungerar ingenting, hon blir totalt rabiat har inte kontroll på nåt. Hon hamnar i slagsmål och får blackouter och får fruktansvärd ångest pga att hon gör andra illa men inte kommer ihåg det. Så en period i månaden kan ta ner henne i avgrunden helt och ibland hinner hon knappt upp till ytan fören det är dags igen. Får ibland (rätt ofta) höra att man ska bara vara bestämd och inte ge efter. Men jag vet att dessa som säger så har absolut ingen som helst förståelse för detta. Jag ger inte efter utan jag gör, det är en himla skillnad . Jag försöker att underlätta för mina barn men inte stjälpa dom. Det största problemet för dessa med npf är samhället, vore samhllet inte så stramt och idiotiskt skulle ALLA människor ha en rimlig chans att leva värdigt. Som det är idag så drar sig folk undand det dom anser vara annorlunda. Jag vet och lever i det och jag kan säga att jag gråter ofta över att folk väljer okunskap men det är deras val och förlust!

Detta blir ett väldigt långt inlägg men jag hoppas ni orkar läsa för det ger kunskap och lite förståelse.

 

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom är en av diagnoserna inom autismspektrumet som också omfattar autism, atypisk autism och desintegrativ störning. Aspergers syndrom innebär liksom de andra diagnoserna inom autismspektrumet begränsningar inom områdena ömsesidig kommunikation, social interaktion och föreställningsförmåga.

1944 publicerade den österrikiske barnläkaren Hans Asperger sin artikel om en grupp barn och ungdomar, övervägande pojkar, med ett avvikande beteendemönster. De gemensamma drag han lyfte fram hos barnen var bland annat naivitet, opassande sociala närmanden, mycket begränsade specialintressen, god grammatik och ordförråd men ett monotont tal samt en begåvning från medel till över det normala.
Det dröjde dock ytterligare nästan 40 år innan hans observationer uppmärksammades på allvar och då var det den engelska forskaren Lorna Wing, som i sin forskning studerade barn med drag av autism i en förort till London. Hon fann barn med liknande svårigheter inom tre huvudområden; social interaktion, ömsesidig kommunikation och föreställningsförmåga (Wings triad), men av olika svårighetsgrad och på olika begåvningsnivåer. Hon drog då slutsatsen att autism och de avvikelser som Hans Asperger beskrivit var olika tillstånd inom samma område, ett autismspektrum. Då myntades begreppet Aspergers syndrom. Än idag diskuteras dock överlappningen mellan Aspergers syndrom och autism. Är Aspergers syndrom en egen funktionsnedsättning skild från autism eller är det autism med en begåvning inom normalvariationen och med större verbal förmåga?

Symtom inom två huvudområden
Aspergers syndrom beskrivs ofta som autism hos personer med normal- eller hög begåvning men utan de omfattande kommunikativa svårigheterna som finns vid autism. Symtomen på Aspergers syndrom visar sig också senare än vid autism. Ofta blir problemen tydliga först i förskoleåldern då barnets annorlunda sociala beteende blir tydligt, men det kan också dröja längre än så innan omgivningen reagerar och en utredning påbörjas. Medelåldern för diagnos av Aspergers syndrom är 8-11 år. Många personer med Aspergers syndrom har haft diffusa problem under hela sin uppväxt och får sin diagnos först i vuxen ålder, ofta efter åratal av personligt lidande och utanförskap.

Det är framför allt inom två områden som funktionsnedsättningen innebär svårigheter: social interaktion samt föreställningsförmågan, som påverkar beteende, fantasi och intressen. Det är också de två områden som diagnoskriterierna för Aspergers syndrom fokuserar på.
Det finns inget speciellt test som kan visa om en person har Aspergers syndrom eller inte, utan vid misstanke om Aspergers syndrom utreds personen ifråga av psykolog och läkare.

Diagnosmanualer
Diagnoskriterierna är samlade i så kallade diagnosmanualer och där beskrivs vilka beteenden eller svårigheter en person ska ha för att diagnosen Aspergers syndrom ska ställas. Det finns två internationella manualer som används vid diagnostisering av tillstånd inom autismspektrum, DSM-IV-TR (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Text Revision), som ges ut av amerikanska psykiatrisällskapet och ICD-10 (International Classification of Diseases) som ges ut av Världshälsoorganisationen.

Begränsad förmåga till social interaktion: små barn
De sociala avvikelserna vid Aspergers syndrom kan visa sig på olika sätt, men man kan ofta redan hos små barn se en tendens till undvikande av eller oförmåga till sociala kontakter med jämnåriga. Många föräldrar beskriver att de första åren varit i stort sett problemfria. Barnen kan istället vara lättskötta, lugna och tillfreds. Vissa barn kan vara överaktiva, okoncenterarde och rastlösa.
I förskoleåldern brukar det bli uppenbart att barnet har sociala svårigheter. Den hos andra barn så tydliga nyfikenheten på andra människor, främst jämngamla saknas eller är obefintlig. De föredrar kanske att sysselsätta sig själva i stället för att leka med andra barn. Det kan till och med vara så att barnet hellre umgås med vuxna. Barn med Aspergers syndrom kan uppfattas som lillgamla och lite formella till sitt sätt.
Om de ändå söker sig till andra barn kan de uppfattas som avvikande i sitt beteende. De kanske styr och ställer med kamraterna och förstår inte varför de andra till slut tröttnar och går därifrån.

Begränsad förmåga till social interaktion: skolbarn, ungdomar och vuxna
Under skolåldern brukar problemen vara som störst på rasterna, då det förväntas att man deltar i samvaron och leker tillsammans med andra barn. De barn som undviker kontakt med andra blir lätt isolerade och ensamma. Vissa försöker ta kontakt, men upplevs som udda av andra barn och blir kanske av den anledningen utanför leken och samvaron. På grund av sin bristande sociala inlevelseförmåga kan de här barnen ibland upplevas som provocerande rättframma. De kan ha mycket svårt att förstå andras känslor och outtalade önskemål, något som ofta kvarstår under resten av livet. De kanske uttalar sig om andra människors utseende på ett nedsättande vis eller kräver att få sin vilja fram oavsett vad de andra barnen har för önskemål. Barn med Aspergers syndrom saknar ofta intresse för sport och särskilt för lagsport då det kräver god förmåga till socialt samspel.

Under tonåren brukar många individer med Aspergers syndrom själva bli medvetna om sina svårigheter att förstå och umgås med andra människor. En del personer drar sig då undan sociala kontakter för att slippa att återigen känna sig annorlunda och utanför. Andra hittar strategier för att klara av sina sociala kontakter, de lär sig utantill användbara fraser och sociala regler för att kompensera för sina svårigheter. Även om svårigheterna kvarstår möjliggör detta socialt umgänge och motverkar isolering.

Bristande föreställningsförmåga, speciella intressen
Personer med Aspergers syndrom och då särskilt pojkar och män, har ofta speciella, begränsade intressen, något som märks redan i förskoleåldern. Ofta lär sig barnet allt det kan om ett visst område, exempelvis dinosaurier, tåg, bilar, astronomi eller liknande. Det handlar ofta om intressen där det finns exakta faktakunskaper som går att lära sig utantill. Intresset för sammanhang eller närliggande kunskapsområden är lågt.
Under skolåren kan barnet ha nytta av sin förmåga att lära sig saker utantill, och det är inte ovanligt att barn med Aspergers syndrom har en matematisk eller språkig talang. Samtidigt kan det rigida intresset för ett visst område skapa irritation hos andra barn och ytterligare försvåra umgänget.
Behovet av att ha specialintressen består i regel hela livet, men intressen kan växla och bytas ut mot andra, ofta plötsligt och utan anledning.
Ibland kan intresset få positiva konsekvenser genom att det kan skapa möjligheter till samvaro med andra som delar samma intresse, någon gång kan specialintresset leda till en yrkeskarriär.
Ofta minskar intensiteten i intresseutövandet om intresset växer för sociala kontakter.

Bristande föreställningsförmåga, rutiner och tvång
Redan vid låg ålder brukar personer med Aspergers syndrom utveckla behovet av strikta rutiner. Det kan handla om att saker måste göras i en viss ordning, att man alltid ska sitta vid samma plats vid matbordet, att man bara äter en viss sorts mat, eller att man har komplicerade ritualer kring vardagliga göromål. Om en rutin bryts kan det leda till stor oro och frustration hos individen. Behovet av rutiner kan öka med tiden och i tonåren kan rutinerna ha brett ut sig över hela tillvaron och det tvångsmässiga inslaget kan vara stort. En del tonåringar och vuxna med Aspergers syndrom rutar in sitt liv så hårt att de får en mycket ansträngande och begränsad tillvaro. Det är också vanligt med tvångsmässiga upprepningar av vissa handlingar eller tankar.

Kommunikation
Enligt de internationella diagnoskriterierna DSM-IV-TR och ICD 10 ska den språkliga utvecklingen vara normal för att ett barn ska kunna få diagnosen Aspergers syndrom, något som det råder oenighet kring. De svenska forskarna Christopher Gillberg och Carina Gillberg formulerade 1991 de första diagnoskriterierna utifrån Hans Aspergers ursprungliga beskrivning, där begränsningar inom den kommunikativa förmågan ingår. I Gillberg & Gillbergs kriterier ingår även ett antal språkliga avvikelser, exempelvis försenad språklig utveckling, annorlunda röstmelodi och svårigheter med förståelse trots ett stort ordförråd. Flera andra forskare har också bekräftat Gillberg & Gillbergs observationer.

Barn med Aspergers syndrom saknar ofta en period med babyspråk och många har en försenad talutveckling. När talet kommer brukar det hända snabbt och oväntat. Från att bara kunna säga ett par ord, kan barnen plötsligt börja prata med ett stort och varierat ordförråd. Andra barn har en helt normal talutveckling eller lär sig att tala tidigare än andra barn.
Många barn med Aspergers syndrom har en språklig säkerhet både vad gäller ordförråd och meningsbyggnad. De kan uppfattas som noggranna och lillgamla i sitt sätt att prata.
Personer med Aspergers syndrom har ofta ett stort ordförråd men kan ändå ha mycket svårt att kommunicera på ett funktionellt och avslappnat sätt. Ofta har de svårt att förstå att ett ord kan ha flera betydelser beroende på sammanhang.
Vad som sägs eller skrivs tolkas ofta bokstavligt. Det gör att ironi, ordvitsar och metaforer kan bli obegripliga, vilket ytterligare komplicerar umgänget med andra.
Man kan också ha svårt att förstå innebörden och det underliggande budskap som finns i andras blick, gester, miner, tonfall och satsmelodi. Detta är information som är minst lika viktig för förståelsen av det någon säger som orden är i sig.

Personer med Aspergers syndrom har med andra ord semantisk-pragmatiska problem - semantik står för ordens betydelse och pragmatik för hur orden används i samspelet med andra människor. Dessa problem antas hänga samman med de svårigheter som personer med Aspergers syndrom har att förstå andra människors tankar, känslor och handlingar.
Med tiden kan personer med Aspergers syndrom lära sig många av kommunikationens koder, men behåller vanligen svårigheter när det gäller kommunikation.

Andra vanliga symtom
Det finns en rad associerade symtom som är vanliga vid Aspergers syndrom även om de inte finns med bland diagnoskriterierna.

Motorisk klumpighet
Många barn med Aspergers syndrom uppfattas som långsamma, klumpiga och med dåligt samordnade och lite stela rörelser. De kan ha svårt att lära sig att knyta sina skosnören, cykla eller simma. Även gester och manér kan vara speciella. En del barn har ett lillgammalt, lite sirligt sätt att gestikulera.Barn med Aspergers syndrom är ofta inte intresserade av att delta i sportsliga aktiviteter. Kanske beror det både på svårigheter med motoriken och på bristen på känsla för lagspel.
Den lite stela och klumpiga motoriken kvarstår ofta upp i vuxen ålder.

Annorlunda perception
Det är vanligt att personer med Aspergers syndrom har en annorlunda perception. Det kan exempelvis innebära att man kan vara extremt känslig för vissa ljud, ljus, beröring, smaker Man kan också ha svårt att hantera flera sinnesintryck samtidigt. Den här känsligheten kan påverka livet i stor utsträckning och kan exempelvis innebära att man inte klarar av att vistas i offentliga miljöer, där sinnesintrycken kan vara både starka och många.

Det finns också andra tillkommande problem som inte är en del av diagnosen. Hyperaktivitet, uppmärksamhetsproblem och tics är några exempel. Många beskriver att de har svårigheter med en låg energinivå och en begränsad stresstålighet.

Det är inte ovanligt att personer med Aspergers syndrom under perioder även uppfyller diagnoskriterierna för ADHD eller Tourettes syndrom. Ätstörningar, inlärningssvårigheter och psykiatriska problem som depression och ångest, kanske som en följd av känslan av utanförskap, är andra vanliga problem.

Orsaker
Precis som vid autism är forskarna överens om att Aspergers syndrom beror på funktionsavvikelser i hjärnan som är medfödda eller uppstår i början av livet, som en följd av skador eller genetiskt betingade avvikelser.
Påfallande ofta har en av föräldrarna svårigheter som liknar dem vid Aspergers syndrom, om än inte lika uttalade. Ofta finns det också andra släktingar som uppvisar liknande problematik. Det finns också studier som visar att det finns ett genetiskt samband mellan Aspergers syndrom och autism, då båda diagnoserna inte sällan finns i samma syskonskara. Man vet idag inte säkert vilka gener eller ärftliga mekanismer som är involverade vid autism.

Kognitiva begränsningar
En stor del av forskningen har fokuserat på hur personer med autism tar emot och bearbetar information och intryck från omvärlden, vad vi kallar kognitiva förmågor. Även om svårigheterna vid Aspergers syndrom inte är lika stora som vid autism, antar man att avvikelserna beror på brister i närliggande kognitiva funktioner.

Hos personer med autism och Aspergers syndrom är det tydligt att flera viktiga områden påverkas av brister i de kognitiva förmågorna; Theory of mind, central koherens, exekutiva funktioner, minne och begåvning.

Mentalisering
Mentalisering, eller Theory of Mind innebär förmågan att förstå att det finns en skillnad mellan ens eget och andra människors sätt att tänka, känna och handla.
Personer med Aspergers syndrom har en begränsad mentaliseringsförmåga, vilket innebär att det kan vara svårt att förstå varför andra människor beter sig och reagerar som de gör.
Det blir också svårt att förstå hur man ska meddela sig med andra människor, för att de ska förstå vad man vill.

Central koherens
Central koherens är den förmåga man behöver för att kunna förstå sammanhang och göra helheter av detaljer. Många forskare är överens om att personer med Aspergers syndrom har vissa svårigheter att sätta samman olika typer av information från minnen och nutida händelser för att förstå samband och kunna förutsäga vad som kommer att hända. Med svag central koherens blir omvärlden fragmentarisk och svår att förstå både med avseende på händelser och på människors beteende.

Exekutiva funktioner
Det finns forskning som tyder på att individer med Aspergers syndrom har bristande exekutiva funktioner. Förmågan att samordna information hänger också samman med vad som brukar kallas för exekutiva funktioner. Dessa funktioner styrs från hjärnans främre del, frontalloben och är viktiga för en mängd förmågor som behövs för att klara ett självständigt liv. Exekutiva funktioner ligger bakom allt målinriktat beteende. Bristande exekutiva funktioner kan exempelvis innebära att handlingar inte blir automatiserade, att man inte lär sig av det man varit med om utan att varje situation upplevs som unik och skild från övriga. Det kan också innebära att man fastnar i ett beteende eller har svårt att komma igång med saker och ting. De viktigaste exekutiva funktionerna är:

  • Förmåga att planera.
  • Förmågan till problemlösning
  • Förmåga att hejda sina (oönskade) handlingar.
  • Anpassningsförmåga.

Minnet
Relativt ny forskning visar att personer med Aspergers syndrom utnyttjar det semantiska minnet, det minne som används för fakta och språk, även för sådant som andra människor sparar i mer automatiserade minnen. Ett exempel skulle kunna vara för hur man gör när man duschar, i vilken ordning och vilka kroppsdelar man tvättar.
Det semantiska minnet är inte automatiserat utan kräver medvetenhet när det ska användas. Det tar därför stora mängder energi och tid att klara av enkla göromål och sysslor som andra människor gör på rutin och det kan upplevas som en nära nog övermänsklig handling att komma igång med arbetsuppgifter eller göromål. Detta påverkar givetvis förmågan att orka med vardagens krav och kan göra att man uppfattas som lat eller odisciplinerad av en oförstående omgivning.

Ojämn begåvning
Personer med Aspergers syndrom är normal- eller högbegåvade, men det är samtidigt vanligt med vad man kallar en ojämn begåvningsprofil. Man kanske har ett utmärkt språklig förmåga medan logiska uppgifter är betydligt svårare, eller det motsatta.

Utveckling
Man vet att genom tidig utredning och diagnos, samt adekvata och tidigt insatta stödåtgärder som inbegriper barnets omgivning kan man gynna en utveckling som leder till självständighet i vuxenlivet. Stödåtgärderna måste bygga på kunskaper om vad Aspergers syndrom innebär och vara anpassade till individens behov. Det är också viktigt att alla personer i individens omgivning, både i hemmet, förskolan och den eventuella arbetsplatsen har kunskaper om Aspergers syndrom. Hur man utvecklas vid Aspergers syndrom är liksom vid autism beroende av tillkommande faktorer.

Denna text är hämtad från http://www.autism.se/

Npf
Av jessans-vardag - 25 december 2011 09:50

Detta är några böcker som är bra dels för dom som lever med barn med adhd men även för lärare och andra.

Finns på biblioteken också.



               

Av jessans-vardag - 25 december 2011 08:00

Va är nu npf? Jo det ska jag tala om, det  är även kallat neuropsykiatriska diagnoser eller vardagligt bokstavsdiagnoser. Jag har 2 barn med npf diagnoser. Den yngsta har adhd, aspergers syndrom , hon har eventuellt också tourettes syndrom och bipolaritet. Det är ingen lätt kombination av npf.  Näst äldsta har atypisk autism , adhd och syner. Samma för henne ingen lätt kombination. Jag kommer att skriva en hel del om npf i framtiden, hur det är att ha barn med dessa funtionshinder men även en del annat som rör detta. Tänkte börja med adhd därför att det är en gemensam diagnos hos mina yngsta barn. Så en del fakta och en del egna reflektioner.

Lite fakta om adhd först:

 

Vi kan alla ha svårt att fokusera vår uppmärksamhet, sitta stilla och kontrollera våra impulser, särskilt om vi är trötta eller stressade. Men för en del barn, ungdomar och vuxna är de här problemen ständigt närvarande.
Problemen påverkar allvarligt deras sätt att fungera i vardagen. Det är först då det kan vara berättigat att tala om en funktionsnedsättning som benämns ADHD.

ADHD - Attention Deficit Hyperactivity Disorder
ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Kärnsymptomen vid ADHD är problem med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symptomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra. ADHD är ett vanligt funktionshinder, ca fem procent av alla barn har ADHD och problemen finns ofta kvar i vuxen ålder.

ADHD - ett samlingsnamn
ADHD är egentligen ett samlingsnamn som även omfattar ADD och DAMP. ADD är ADHD utan hyperaktivitet med tyngdpunkt på uppmärksamhetsproblem. DAMP är ADHD i kombination med DCD (Developmental Coordination Disorder). DCD kännetecknas av stora motorikproblem och ibland perceptionsproblem.
Personer med ADHD har ofta även andra neuropsykiatriska funktionshinder såsom Tourettes, Asperger eller Tvångssyndrom.
Det är också vanligt med inlärningssvårigheter och läs- och skrivproblem.


Symtom på ADHD

 

ADHD yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet. Svårighetsgraden och typen av problem varierar från person till person.

Kärnsymtom på ADHD:

Uppmärksamhetsproblem
Kan visa sig genom till exempel koncentrationssvårigheter, slarvighet, glömskhet och lättstördhet. Många blir lätt uttråkade och har svårt att slutföra saker som de inte är väldigt intresserade av.

Impulsivitet
Kan visa sig genom starka och svårkontrollerade känsloreaktioner, dålig förmåga att lyssna på andra och svårigheter att hantera ostrukturerade situationer som kräver reflektion och eftertanke. Hos en del leder impulsiviteten även till motorisk klumpighet.

Överaktivitet
Handlar egentligen om svårigheter med att reglera aktivitetsnivån efter det man gör, så att den antingen är för låg eller för hög. Svårigheter att varva ner och sitta still kan varvas med extrem passivitet och utmattning. Överaktiviteten hos barn är ofta fysisk, hos vuxna visar den sig bland annat genom påtaglig rastlöshet och sömnproblem.

En del personer med ADHD har bara ett av kärnsymtomen medan andra har flera. Personer med DAMP (ADHD+DCD) har dessutom problem med motorikkontroll och ibland perception. Hos personer med ADD saknas överaktiviteten helt. De har snarare lägre aktivitetsnivå än normalt.



Leva med ADHD

 

Personer med ADHD behöver en välstrukturerad vardag.
Krav, förväntningar och miljö behöver anpassas för att undvika stress och överbelastning.

Psykosociala insatser och medicinering brukar minska problemen ordentligt. Psykosociala insatser kan vara anhörigutbildningar, anpassning av skol- eller arbetsmiljön och annan hjälp med vardagen. Medicinerna som används är små doser av centralstimulerande medel. Det har dämpande effekt på kärnsymtomen och få biverkningar.

Omgivningen spelar en avgörande roll för hur allvarligt funktionshindret blir. En förstående omgivning underlättar vardagen för de drabbade och ökar chanserna till förbättring.

Denna fakta har jag hämtat från http://attention-riks.se/index.php


Att många får diagnosen adhd idag beror på att man idag inte ser en bråkig ungjävle utan ett barn med behov. Förr så kallades dessa barn för ligister och bråkmakare. Och det finns lika många varianter på adhd som dom som har fått diagnos. Flickor får mer sällan diagnosen pga att den mesta forskning är gjord på pojkar. Ofta får flickorna add och/eller asperger. Om jag jämför mina flickor och deras adhd så kan jag säga såhär, den yngsta är väldigt utåtagerande (även om vi efter många år fått någorlunda koll på hur vi ska göra) och höggljudd, näst yngst är i mångas ögon tyst och blyg. Hon är INTE blyg hon vet bara inte hur man umgås och hon är tillbakadragen. Hon kan få utbrott men inte i närheten av vad hennes syster kan få. Jag önskar att folk som inte lever i det här kunde skaffa sig liiite kunskap om npf för då skulle sammhället ha mer förståelse och inte dömma så hårt.Sen så behövs det mer forskning på flickor, för det är en enorm skillnad på flickor och pojkar med adhd. Mer kommer om adhd i framtiden. Fråga gärna om ni undrar nåt eller om ni har nåt tips eller så angående adhd.


Medicinerar mina barn? Den yngsta har nog provat det flesta mediciner som finns för sin adhd, den hon har idag är strattera, men hon har även haft concerta, lamictal, risperdal mm. Hon har haft så många så jag kommer inte på alla just nu. Dessutom så har hon under nåt år även haft melatonin mot sömnsvårigheter, för det har hon tidigare haft theralen vilket gjorde henne till ett monster som gick bersrkargång och sen va hon helt väck dagtid, hon har även haft cirkadin men det funkade inte alls trots maxdos. Idag har hon endast strattera och det funkar kanon. Näst yngst medicinerar också men inte för sin adhd utan sina syner, hon äter seroquel för att hålla sina syner under kontroll men ibland räcker inte det så då får hon 50 mg attarax. Hon har fått prova ritalin på dagarna men fick svåra tics av det. Även hon har haft och har vid behov melatonin.






Npf
Av jessans-vardag - 24 december 2011 21:09

Ja vi har haft jätte trevligt och mysigt hemma hos mina förldrar. Jag , maken , alla 4 döttrarna och näst äldstas sambo. Vi har ätit massa god julmat och druckit gott. Tror alla barnen är ganska nöjda och belåtna. Dom 2 yngsta var vädligt duktiga, dom har ju lite svårt för sig i vissa moment men som sagt dom var jätteduktiga. Nu är vi hemma och minst spelar sitt nya sims 3 husdjur, näst yngst sitter med sina syskon och näst äldst sambo och tittar på Harry Potter, fången från askaban. Jag fick en ipod och bra lurar som jag kan ha när jag tränar...Snäll make man har*puss*  Sitter nu med en kopp kaffe och njuter av lugnet trots att huset är fullt av både människor och djur.  Jag kommer att skriva en hel del om npf och dess innebörd och hur det är att leva med barn som har npf diagnoser. Sen så är det som så att jag själv väntar på att få veta om även jag har adhd mm, som sagt det blir en hel del om det framöver, både fakta och erfarenheter. Det är  ju stor skillnad på att vara pojke och ha en eller flera npf diagnos/er än att vara flicka. Men som sagt mer om det i morgon nu ska jag bara njuta.

 

God fortsättning

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Omröstning

Blir ni dömda av omgivningen som lata och låter era barn få som dom vill?
 Ja
 Nej
 Till viss del

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2012
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Ovido - Quiz & Flashcards