Ja så är det nu. Andra natten irad som den yngsta inte sover, eller sover hon har kanske sovit 1 timme. Jag har kollat in till henne då och då under natten vilket gjort att jag är totalt död.Varje gång jag kikade in så sa hon  nej jag sover inte för jag kan inte. När maken kom hem från jobbet frågade jag honom om hon sov, han tassade dit och titta in. Japp det gör hon fick jag till svar. Kanon tänkte jag och klev upp, skulle ut med hunden och sen smita  iväg och träna. Kom ut i hallen och då hör jag, mamma jag lurade pappa*suck* Hon sov ju inte alls!!! Så hon klev upp för klockan va ju halv sju som hon sa. Gaaaa. Så träningen fick jag skita i men har gjort lite övningar hemma iaf. Hunden och jag har halkat på promenad dock blev det bara 30 minuter men bättre än inget.  Inser att vi nog haft för lätt dom 2 sista månaderna så nu får vi igen för att vi börjat slappna av. Fan att det ska vara så svårt. Sen att få henne att göra saker är inte lätt, för det hon vill göra är hon för gammal för. Hon vill ju åka till lekland och göra sånna saker men har åldern emot sig då. Hon är inte så gammal som det står på papperet i huvudet ju, det är nåt man inte kan få samhället att förstå. Hon är kanske 6-7 år högst i det avseendet. Jag ska ut och börja jobba inatt så det blir intressant och se vad mitt huvud säger i morgon, jag är den som är vaken på förmiddan i morgon så maken kan ta första sovskiftet. Sova lite är inte problemet utan det är den ständiga oron som finns  där och gnager på ens inre.  Nu är det ju så att vi inte oroar oss lika mycke, ibland tycker jag att det känns svårt. För han ser inte alltid vad som händer när dessa perioder kommer, varför? Jo för HAN sover. Ja jag är nog lite less just nu och det får jag vara så det så.  Om nån som läser detta vet nånstans där dessa underbara kaosbarn kan få lite aktivitet på deras villkor i gävle så hör av er är ni snälla.

Snart ska jag försöka få min yngsta att hjälpa mig att göra pannkaka till lunch (hennes önskan när vi gjorde matsedel) och hoppas hon vill. Hon är just nu  klistrad vid datorn där hon spelar nåt spel och lyssnar på emil i lönneberga. Nä mer kaffe nu så man orkar en stund till.

Natten har varit lite orolig men till slut orkade inte jag vara vaken. Näst yngst har inte sovit sen hon klev upp i går eftermidda så hon är rätt trött nu. Yngst är otroligt instabil och jag vet inte riktigt vart jag har henne. Just nu är hon på sitt rum, där har hon varit sen Ivanhoe började. Jag kollar till henne då och då, hon blir jättearg när man kommer in och försöker prata med henne. Trodde hon skulle bli stabilare under dagen men jag hade fel.  Så nu funderar jag på hur jag ska göra veckan som kommer. Både jag och maken jobbar natt, dock gör jag bara 2 nätter under hans fem men frågan är, ska vi våga låta dom sova själva? Mina föräldrar är standby. Eller ska jag be att nån sover här. Det är jävligt frustrerande när man tror att allt är ok för att sedan på en handvändning inse att allt raserats. Sitter nu i vardagsrummet med datorn och tittar på tv samtidigt som tankarna far runt som bara den. Vad utlöste yngstas beteende inatt och varför? Hur kommer allt att bli, vi som hade så bra planer , jag borde ha lärt mig att sånt inte går. Blääää ja just nu vill jag bara sjunka ner i jorden och försvinna

Det nya året inleds på mycket oroendeväckande sätt. Yngst sitter med en kniv och skär i tidningar som en tok.Jag frågade varför...svaret blev....För att jag vill och då behöver jag inte göra det på riktiga människor. Är det nu jag ska vara rädd för att sova? Kan ju säga att jag tänker INTE sova förrens hon lagt sig och somnat.Vad som utlöste detta beteende vet jag inte men otrevligt är det iaf.

Detta är är snart slut och ett nytt börjar. Barnen har suttit en stund med mig och kommit med förslag på maträtter men dom gav upp efter en stund. Men vi har kommit fram gemensamt att vi ska ha schema så dom vet vad vi ska äta på vilken dag. Vi använder oss av vitatavlan som det kommer stå 2 dagar åt gången på, där kan dom se alla dagens mål dvs , frukost, mellis, lunch, mellis, middag och kvällsmål. Då ser dom vad dagen har att bjuda på i matväg och duger inte det så blir dom utan. Har även nu suttit och planerat in min träning och lyckats ganska bra att få till det med jobbet och andra aktiviteter. Det kommer fortsatt vara lite lite tid till att umgås men det är nåt som får vara så. Jag finns hemma mellanvarven så folk får gärna komma, jag kommer dock sällan ta mig till nån då jag inte tycker att jag har tid. Min hälsa och familj går först . Ska lägga in musik på min nya ipod som jag fick av min make i julklapp, ska bli intressant att ser hur träningen går när jag kan spela så högt jag vill med den musik jag vill. Det nya året har massor för oss att göra, en del nya saker kommer in i bilden men även en del av det gamla kommer att vara kvar. Dock kommer dagarna flyga förbi och förhoppningsvis går det som vi planerat. Känns ganska skönt att i stortsett hela första halvåret är planerat.  Blir en hel del hab och bup med diverse nya saker och olika grupper för barnen, kul kul tycker jag.

Jag har suttit och gjort upp en del olika delmål, inte bara vad det gäller min hälsa utan även andra saker. Ska bli ett helt underbart år , det är jag helt övertygad om. Jag och maken ska rensa ut massa skit och fixa lite nytt, vi ska även göra om lite men vi tar det pöompö så att man har tid över till annat. Har också suttit och börjat skriva in i den nya stora almanackan så att alla ser vad som händer och när och vad. Juat nu är det stora fel på mig,,,ingen hårdrock i lurarna nä det är drängarna...hahaha jaja det går nog över. Dock är det bra musik när man tränar, takten i musiken är bra så man kommer nog ta i lite mer iaf på kardion....Jaja det blir nog bra, måste bara komma på bra musik att ha ipoden och det ska vara klart innan jag lägger mig ikväll för i morgon på förmiddan ska det städas och efter lunch nångång så är det TRÄNING...Älskar verkligen att träna så det så! Nej nu lite tid med annat. *Att dansa och festa är allt jag bryr mig om* Sjunger lite bara så där...

Att vara bipolär är ingen dans på rosor. Yngsta  är förmodligen bipolär. Hon kan svänga kraftigt från glad till oerhört ångestladdad och helt deprimerad på sekunder.  hon har även vissa maniska delar som kan bli väldigt jobbiga. Hon är orehört känslig och har några gånger försökt ta sitt liv. Första gången var hon bara 6 år och det var nog det jobbigaste jag varit med om. För man vill att ens barns ska leva och må bra. Finns inget värre än att höra sitt barn säga att dom inte vill leva och att dom tycker att dom är en börda för alla.

Näst yngsta dottern har syner, inget vi fått diagnos på utan dom kallar det bara syner. Dels så har hon va man kan kalla nattskräck, eller så kallar man det när dom är små iaf. Det som händer när hon får det är att man kan tro att hon är vaken, hon gråter , skakar och hulkar och är livrädd. Hon kan höra en om man pratar ganska högt och bestämt. Då får man försöka ta reda på vart hon befinner sig och hur det ser ut där hon är. Sedan får man försöka guida henne ut ur det scenario hon befinner sig. Ibland går det fort ibland kan det ta tid. Sen så hennes syner består inte av saker som inte finns utan tex om hon tittar på en stol så kan den liksom dras bort från henne och sedan komma tillbaka., typ som om nån drar ut bilden och sedan släpper tillbaka den. Svårt att förklara men så är det. Dessa problem blir väldigt starka om hon känner sig stressad eller rädd. Hon har medicin för att dämpa synerna, syner har hon dagligen. För inte så länge sedan så började hon även ticsa och det tycker hon är väldigt jobbigt. Läkaren trodde det kunde bero på att hennes hjärna går på högvarv ständigt så hon fick ritalin, men av det så ticsade hon ännu mer så efter 3 veckor så vägrade hon ta mer. Så vi har väl ganska bra koll just nu med hennes syner tror jag.

Jag lever i fel tid kan man nog säga. Eller varför inte jag lever i fel värld..Vilket som så detta underbara naturväsen är en del av mig. Knasig eller ej jag skiter i vilket.

Ja denna morgon började ju bra...eller inte då. gick upp 7 och tänkte jag går med hunden först och sen tar jag en dusch. Visst kan ju tyckas enkelt och "normalt" vad gör jag då? Jo virrig som jag är så går jag in i duschen först och inser att jag kommer frysa ihjäl när jag går med hunden. Jaja sagt och gjort, hem efter en isande promenad, sätter igång kaffet och slå på tvättmaskinen. Donar med kattlådorna så dom blir rena, glömmer kaffet och inser att jag startat maskinen på max tempratur fast den skulle vara 40 grader. Gör nytt kaffe och ska starta datorn. sitter och filosoferar medans datorn vakna med en kopp kaffe i handen. Vips så tappar jag koppen med kaffe rakt i knät  vaaaarmt kan jag tala om. Byter kläder och tar mer kaffe och här sitter jag nu. Undra hur denna dag kommer sluta...Törs inte tänka så långt fram just  nu kan jag säga. Vill bara lägga mig och göra om dagen helt.