Ja då var det lördag och fredangen passerade. Efter jag sovit ett par timmar igår så fick jag tillbaka en del krafter. Det har varit för mycket nu, men jag kommer nu få vara hemma för vård av svårt sjuk anhörig så jag kan hjälpa mina barn och då framför allt min näst yngsta. Hon är nu skjukskriven , BuP och hab ska hjälpa oss nu så att hon kan komma på fötter igen. Det känns skönt att veta att jag faktiskt kan hjälpa henne och nu har Bup och hab gjort det möjligt också. Små steg och bara några åt gången blir det.Under minst 4 veckor blir jag hemma med henne och vi ska klara detta tillsammans.

Igår så började det kräksnöa här igen, blää, vi vill ha vår och lagomt varmt nu ju. Vovven tycker om snö helt klart men inte blötsnö, hon tycker det är såååå hemskt att gå ut för hon blir ju blöt*S*Katterna som får gå ut på balkongen ser ut som ufon varje gång dom ser och känner snö. På kvällen igår så fyllde jag upp vårt nya akvarium, det rymmer 180l vatten, alltså ganska stort, nu ska det få stå till sig så att fiskarna kan flytta över, bild på det kommer om nån dag .

Yngsta dottern har kommit in i en period då hon leker på sitt rum, visst inget konstigt i det, men hon blir 12 år på torsdag fast det är på pappret. Hon leker men små figurer så som barn i 6-7 års åldern gör så hon är inne i en period av att vara liten igen. Detta svängande i ålder är lite märkligt faktiskt, för hon är överlag som en 7 åring med inslag av lite äldre mognad inom ett fåtal områden. Man förundras varje gång hon får ett nygammalt beteende och inser att man glömmer fort hur det va och är. Hon blir nu också mer så att hon ska prova saker som man INTE ska göra, tex blanda ihop tvål med sköljmedel eller som att hälla sirap i mjölken. Ni ska då veta att alla expriment hon gör är i smyg. Hur paff tror ni jag blev när jag skulle dricka mitt kaffe i morse? JAg hällde i mjölken och tog en klunk, blääääää . det kom ut lika snabbt kan jag säga, hon hade haft i en halv burk honung i mjölken, jag avskyr sött i kaffet och en halv burk honung i mjölken blir VÄLDIGT sött kan ajg tala om. Medicinen hon började med för 6 veckor sedan har gjort henne sabilare helt klart och det är skönt, inte lika många utbrott och inte lika kraftiga. Så såhär långt verkar det bra. SEn att hon skiftar i ålder det kommer hon göra hela sitt liv så det är bara att ta det. Näst yngst har nog gett upp känns det som, men nu är ajg hemma på heltid ett tag och nu ska vi tillsammans hjälpa henne sakta men säkert klättra upp igen, hon är väldigt långt ner och jag VET hur det är att vara där nere, jag vet inte hur det är att vara henne och vara där nere, men jag vet tillräckligt för att kunna säga och mena att jag VET hur det känns och vilka tankar man får. Det är fruktansvärt vilka tankar man kan få (kan även få sånna idag men lärt mig styra dom ) sen smärtan man har inom sig kan inte förklaras för nån som inte känt den för att man måste tyvär uppleva den för att förstå. Och jag förstår den och ibland även nu känna den. Musik är det som hjälper mig när jag faller, jag har lärt mig av en underbar kvinna vid namn Monica Fredriksson att låta  ångesten tex eller att helt falla ske, men tar hjälp av just musiken för att falla klart och sedan resa mig igen. Jag kan inte förklara för er hur men låter som sagt det ske, det kan ta allt från nån timmer till ett par dagar sen är jag tillbaka igen. Så nu ska jag och maken hjälpa vår dotter upp, men ska göra det på hennes villkor och som sagt små steg åtgången. En sak jag kan dela med av direkt är att djur är en underbar terapi när man har ont inombords. Så att vara jourhem för katter gör undervekr, tänk om vi inte varit det, gudars så hemskt det skulle varit och ännu mer jobbigt. Tänk på det, djur gör underverk. Nej nu ska jag ta mer kaffe dock utan honungsmjölk och sen ska jag ladda inför lite F1 träning och senare idag F1 kval. Ha en underbar lördag alla.