Urk jag är så trött så ögonen går i kors. Yngst kom in till mig kl 5 med orden, kliv upp nu latmask,förvirrad undrade jag om jag sovit över men nejdå kl var bara 5. *suck*Bara att kliva upp och göra sig en stooor koppkaffe och hålla henne sällskap i vardagsrummet. Hon framför tvn och jag framför datorn.  Har försökt få henne att ha på sig ett par nya mjukisbyxor som  hon fått men nej det går ju inte. Hon sa att nu kan jag ju inte ha mjukisbyxor mer i skolan. Varför frågade jag, jo för att jag har haft jeans en dag och då sa nån att där går ju hon som alltid har mjukisar på sig men idag har hon jeans. Hon menar att nu vågar hon inte ha bekväma byxor i skolan mer efter det, min lilla skrutta. Så hon har satt på sig ett par väldigt trasiga jeansleggins som borde kastas men hon vägrar. Varför ska man inte kunna klä sig som man vill utan att känna sig obekväm i det? Det som blir nu är att hon går ner sig och blir deppig igen och det vill jag inte. Undra vad man ska göra för sina skruttisar så dom kan få känna sig glad och uppåt? Det possitiva är ju att solen lyser och det verkar bli en kanonfin dag ute, hoppas det blir en kanondag också. Har ju lovat yngst att efter skolan mot kvällen ska hon , jag och ev hennes syster ha lite ansiktsbehandling  spa här hemma.Yngst har stora problem med acne i pannan och börjar få på ryggen och axlarna också. Hon försöker gömma ansiktet med sitt hår vilket leder till mer problem med acnen. Tittar på yngst som sitter och tittar på nick junior, hon ser så skör ut där hon sitter upp krupen i soffan. Hon är 12 år på pappret men innerst inne är hon kanske 6 år, hon är tyvär så medveten om  sitt funktionshinder pga omvärlden. Hon undrar ofta om hon alltid kommer vara såhär, va svarar man på det? Skolmässigt är det inga problem med inlärningen om hon är intresserad av det hon ska göra men i övrigt är hon inte äldre än tja 6-7 år.Kom och tänka på det där med hennes sömn, hon liksom sin syster har ju problem med sömnen. Nu när dom haft långledigt så har hon sovit relativt bra, men så är det skola och vips så sover hon max 3-4 timmar. Är det stressen att inte passa in eller är det  nå annat? Jag är ju hemma för vård av näst yngst så jag är ju hemma nu och finns tillgänlig 24/7 så kanske kanske vi kan få lite mer ordning pä yngst sömn. Näst yngst har ju för några veckor sedan fått en stabilitets medicin insatt, den är för att ta udden av hennes svängande i måendet. Den har effekt det ser man , inte så stora svängar och inte lika aktua utbrott, frågan är om hon slipper sina deppp perioder  och om dom är lindrigare.  Ja det visar sig skulle jag ju tro.  Nej nu kom tidningen så jag tar den och sätter mig i soffan jag med. HA en underbar dag ni där ute.

Jag var vaken först som vanligt *S*. Mötte en vän som åkte drygt 2 mil för att låta sin vovve komma och leka med våran medans vi surrade och drack kaffe. Tog med mig 2 termosmuggar med kaffe till rastgården. Sen hem och peta i yngst sin morgon medicin.  Efter en stund ringde svägerskans äldsta dotter och vill komma över och vara med yngst. Så dom två har stojat och låtit som ett helt hönshus heeeela dagen. Nu är kusinen påväg hem och bearbetning in i duschen har börjat.  Ingen av tjejerna gillar att duscha , vet inte om det är så att det gör ont eller vad det är. Yngst är enklast att få in, hon blir förbannad och stövlar in i duschen, dock måste jag hjälpa henne att tvätta håret men det gör inget bara det blir gjort. Näst yngst kom ur sängen efter 15 idag, något tidigare än igår. Hon var inte så road över att vi hade besök som var högljud och speedad, men hon stängde sin dörr och satte sig vid datorn. Nu nåt jag måste förtydliga för en del tycks inte förstå, min näst yngsta dotter klarar inte av att umgås socialt utan gör det via datorn. Ni som säger att det inte är att umgås eller att hon måste lära sig umgås bland folk ni kan fara och flyga helt, vet ni hur mycke stryk hon tar av att bara umgås med sina mor och far föräldrar? Nä, precis det vet ni inte. Hon blir helt apatisk när hon väl kan känna sig trygg och tyvär blir det jobbigare och jobbigare för henne. Det var nån i en sk tråd där man pratar om npf som sa att det är bara att stänga av den och bara låta henne sitta lite, till dig säger jag bara det funkar kanske för ditt barn men inte för mitt, tror dessutom inte att ditt barn har den typen av problem som min dotter har, med den ångesten mm. Även om dom har till viss del lika diagnos betyder det inte att dom funkar lika. Sen har vi yngst som försöker köra samma visa idag med xboxen som igår, men tji fick hon, nu är den avstängd och hon är i duschen.  Om jag ser på mina barn så ser jag 2 tjejer med liknande diagnoser som funkar totalt helt olika. Den ena kan man puscha lite vilket man INTE kan med den andra. Sen att ha barn som mår så pass dåligt titt som tätt att dom har suisidtankar är otroligt skrämmande. Ingen som inte varit där med dom känslorna vet hur det är, även om man har varit där vet man inte hur det känns för just denne men man vet att det är fruktansvärt jobbigt. Näst yngst har inte behövt ta så mycke ångestdämpande nu sen jag blev hemma med henne vilket är bra. Nä nu ska jag ta och ge yngst kvällsmedicin och försöka få henne att varva ner innan hon ska sova, sen ska jag spela lite wow vilket näst yngsta gör, ett enkelt sätt att umgås på hennes vis.

Näst yngst fick jag upp halv fem till slut, det tog bara 8,5 timmar idag att få henne ur sängen. Lider med henne för hon vill ju inte må sådär. Middagen och efterätten är uppätna för ett bra tag sedan. Som vanligt så åt näst yngst på sitt rum framför datorn, yngst framför tvn och jag och maken i köket vid bordet. Så ser det alltid ut när vi äter här hemma. Maken slutade tidigt och körde till affären så vi kunde köpa det som fattades. Jag , yngst och maken tittade på thunder cats, ååå va det var kul att se. Tittade på det när dom äldsta var små, å ja jag var väl en sisådär 19 år då, kommer ihåg mycke av den serien. Snorf är ju bara så himla go och klantig*S* Nu sitter tjejerna i vardagsrummet och spelar på xboxen, maken ligger och surfar på sin mobil i sängen, jag har tagit reda på disken och så. Snart ska jag ut med vår skotträdda vovve en sista sväng, sen får vi se om jag får yngst i säng för jag är helt slut. Man tänker inte på allt man gör på rutin har jag märkt, men när man tittar på dagen så inser man att man gjort så mycke mer än man trott. I morgon kommer maken vara ett slakt då han hade ont i skallen när han kom hem och han gjorde ju inte saken bättre genom att äta söt choklad, det brukar 99 gånger av 100 betyda migrän och det vet han, förstår inte att han gång på gång gör samma tabbe? Nån som kan förklara det för mig, jag menar om man vet att man blir liggandes med migrän pga choklad då äter man väl det inte, eller???

Nej nu ut med stackars vovven innan operation läggdax börjar.

Sitter och funderar lite. Kommer jag och familjen alltid vara såhär ensamma? Vi har grannen som vet hur det är att ha barn med särskillda behov, men sen är det stopp. Dom vi umgicks med förr har försvunnit, delvis vårt eget fel men även så har vi fått välja bort en del då dom inte alls förstår vår situation. Jag önskade att vi fick kontakt med andra familjer som vet hur det är att leva med barn som har funtionshinder. För visst finns det massor av familjer som vet hur det är.  Ibland känner jag mig oerhört ensam men inser att jag inte är det , jag har ju familjen. Men att kanske tex grilla och ha trevligt , sånt finns inte längre. När barnen var små gick det ann men när dom blev äldre så försvann också acceptansens för att saker kunde bli knasiga och ibland även bråkiga.  Vill kunna känna mig avslappnad och känna att vår familj inte är ett hinder för dom vi ev umgås med. Men nog med funderinga, ska väl fortsätta med att försöka få upp näst yngst som inte alls vill vara med idag. Sen måste snabeldraken få lite mat och så ska jag väl se på en film med yngst när hon plockat undan på sitt rum.

Ja det är ju valborgsmässoafton idag, många firar och festar. Visst vi ska äta lite gott och mysa men nå fest och sånt blir det inte. Jag tror faktiskt aldrig att vi har varit på fest sen vi fick barn, nu menar jag ju inte tjejmiddagarna jag va på förr utan riktig fest. Ingen kase ska vi gå på iår, yngst vill inte precis som förra året. Inget jag saknar för man frös som bara den för att barnen skulle få se på elden. Dessutom firas inte valborg speciellt heller, visst man tänder kase och sen super folk , det är inte riktigt det som är valborg. Fast i år är det ändå lite annorlunda, för det blir jag , maken och småtjejerna, näst äldst med sambo vet jag inte, äldst ska på fest. Så ja det blir en stilla afton.  Näst yngst mår inte bra och är himla trött idag, får henne inte ur sängen, jag har hållt på sen straxt efter åtta i morse men det går trögt. Yngst vägrar klä på sig så hon springer runt i t-shirt och ett påslakan som hon virat runt sig, jaja världen går inte under för det. Har precis satt in en potatisgratäng som vi ska äta ikväll till lite kalkongordonblue eller hur d nu stavas*S*. Tycker potatisgratängen blir godast om den får stå i ugnen länge på lite lägre tempratur och jag är ju som sagt hemma nästan jämnt, korta korta turer ut med vovven om maken inte är hemma, eller en supersnabbis till affären och tillbaka. Ja så ser livet ut i familjen just nu. Pratade med BuP läkaren idag, han är helt underbar, han har nu fixat intyget till fk plus 2 kopior så att jag kan ge ett till ass.företaget som kommer på torsdag. Jag skall leta reda på alla intyg mm som jag ska försöka fixa kopior på också, dom ska ass.företaget också ha för att kunna hjälpa oss. Nej nu ska jag ta en snabbis prommis med hunden så hon slipper gå med benen i kors, ska bara dricka upp kaffet först. Ha en trevlig valborg och var rädd om varann.

I lördags så var jag iväg en liten kort sväng till gästrikekatthem för att hjälpa goa Helena. Sen så var jag och maken iväg en supernsabbis och knäppte kort på Litha (vovven). Näst yngst kom upp vid lunch och ville följa med på den lilla marknaden vid nybo. Å vad det värmde i mitt mamma hjärta då. Jag , maken och näst yngst tog vovven med oss och gick dit. Det var lääänge sedan hon ville gå utanför  dörren frivilligt.  Vi tittade snabbt igenom den lilla lilla marknaden, hade sån tur att söta Bibbibus satt där och sålde sina vackra smycken, hon tog hand om vovven så vi kunde gå in och fika. Jag var på små rosa moln pga denna  händelse ( nu finns det nog dom som tycker att det där var väl inget. JO det betydde massor då vår dotter har fruktansvärt svårt att vara utanför hemmets väggar)  Sen när vi kom hem så var näst yngst helt trött av den händelsen, hon sov en stund men inte så länge. Jag fick rycka in akut och jobba på katthemmet, det gick ju eftersom maken var ledig och hemma. Söndagen hände inte så mycket, yngst tog sin äldsta syster och drog iväg på köpis ett tag. Näst yngst blev kvar i sängen ända till kvällen, stackars älskade barn. Jag önskade allt det jobbiga bara kunde försvinna. Yngst och äldsta dottern följde med till katthemmet för att jobba på kvällen, maken var hemma med näst yngst. Det var våran helg det.

Yngst fick pengar ,örhängen och halsband och var hur nöjd som helst. Kvällen flöt på bra, men yngst ville INTE lägga sig, maken lyckades få henne i säng innan han åkte till jobbet, hans sista nattpass. Näst yngst tog nio timmar att väcka igår, jag började väcka henne halv sju men hon kom inte ur sngen förens vid halv fyra på eftermiddan. Det i sig resulterade i att hon var seg och kom isäng vid 2 på natten*suck* Hon verkar lite lättare i sinnet igår och idag. Idag tog det lika många timmar att få upp. Yngst va med på badtimmen på skolan idag, det var nog före jul hon var med på den sist. Sen har jag taigt kontakt med frösunda angående assistans till barnen. Kommunen vägrar hjälpa oss, men frösunda ska hjälpa oss att få till assistans timmar, tanken är att jag ska vara deras assisten. Så nu håller vi tummarna att detta går vägen då blir allt som det ska. Har varit till hab idag också med näst yngst, det var läkarundersökning gällande intyg för vård av anhörig

Från det ena till det andra, mina unika barn är lik andra barn när det gäller mat i mångt och mycket. Yngst äter inget som är ihop blandat alltså inte grytor mm och idag till middag gjorde jag krämig korvgryta, det är bara ytterst få igredienser, korv, lök,grädde,mjukost,senap,chilisås och timjan, men det var för mycket så hon åt bara ris. Näst yngst har bestämt sig för att inte äta korv så det var bara jag och maken som åt. Ikväll är vi alla hemma och jag ska bara slappa heeeela kvällen. I morgon är det en del att göra både här och där.

Ja idag är det yngsts födelsedag och hon fyller hela 12 år, oj vad tiden går nu har jag inga småbarn alls ju. Hon fick kladdkakemuffins och varm choklad till frukost (ja jag vet inte nyttigt men hon fyller år) Sin present från oss blev 500kr som hon ska spara för att sedan kunna köpa en kamera. Det är inte lätt att köpa nåt åt henne då hon är unik i sitt sätt. Hon var så söt i morse när hon sa, mamma vet du att jag är född en minut över fem på morgonen*S* Ja lilla gumman det vet jag, jag var ju med.Visst ja det var du ju*skrattade så hjärtligt* Helt underbart tyckte jag.

Sen har hon svårt att få ihop detta att en rosa kanin (tror den e rosa) och  en blå katt  kan få en grön  fisk och  en orange knapp till barn. Ja lilla gumman du är inte ensam om att fundera hur det kan bli så*S* Nej nu tillbaka till mitt bakande. På återseende